Plattbjälklag av KL-trä är den enklaste och vanligaste formen av bjälklag. Enbart KL-träplattan tar upp all last och fördelar den vidare till underliggande konstruktion. Plattans uppbyggnad med antal skikt och skikttjocklekar bestäms utifrån de krav som ställs på slutresultatet. För att uppnå ljud- och brandkraven måste KL-träplattan oftast kompletteras med antingen under- eller överliggande konstruktioner eller ibland med både och.
KL-träplattans uppbyggnad med korslimmade brädor ger bjälklag med hög tvärstyvhet och små fuktbetingade rörelser. För bostäder och kontor kan spännvidder enligt tabell 5.1 förväntas. Dessa värden är avsedda att användas vid överslagsdimensionering och de utesluter inte att en beräkning måste göras.
Figur 5.1 Plattbjälklag av KL-trä.
Tabell 5.1 Maximalt tillåtna spännvidder i bruksgränstillstånd för några olika bjälklagsplattor av KL-trä. Angivna spännvidder uppfyller nedböjningskravet ≤ L/300 eller ≤ L/600 och nedböjning < 20 mm samt egenfrekvens f1 > 8 Hz. Egenvikt ingår för undertak och övergolv med totalt 25 kg/m2. Tabellen gäller för fritt upplagt bjälklag respektive kontinuerligt bjälklag över två fack i klimatklass 1.
| Upplagsfall | Plattjocklek (mm) |
Antal skikt (st) |
Egenvikt (kg/m2) |
Maximal spännvidd (m) | |
| L/300 | L/600 | ||||
 |
100 | 3 | 55 | 3,7 | 2,8 |
| 140 | 5 | 90 | 4,2 | 3,2 | |
| 160 | 5 | 105 | 5,3 | 4,1 | |
|
100 | 3 | 55 | 3,9 1) | 3,3 |
| 140 | 5 | 90 | 4,5 1) | 3,8 | |
| 160 | 5 | 105 | 5,2 1) | 4,8 | |
1) Svikt dimensionerande.
