Ljud kan uppträda i flera olika former. Med ljud menas i detta fall de tryckvariationer som uppstår i luften och som kan uppfattas via hörseln. Ljudets styrka i luft är ett tryck och anges därför i N/m2 eller i Pascal. För att förenkla har man infört en logaritmisk decibelskala som direkt är relaterad till trycket. När ljudets styrka anges i decibel, dB kallas motsvarande storhet för ljudtrycksnivå. Ljudtrycksnivån är definierad så att 0 dB ungefär motsvarar svagast hörbara ljud. Vidare är en ändring med 1 dB ungefär den minsta ändring som kan uppfattas med hörseln under gynnsamma omständigheter, medan en ändring med 8 – 10 dB brukar sägas motsvara en fördubbling eller halvering av det subjektiva hörselintrycket.
Förutsättningarna varierar från projekt till projekt och då är det viktigt att tidigt gå igenom vilka aktiviteter som ska vara i byggnaden, vilka akustiska krav och behov som finns, och därefter välja lämplig ljudklass. Kostnaden för att i ett senare skede av bygget åtgärda ljudproblem på grund av felaktig projektering, fel i utförande och andra felbedömningar ökar kraftigt från planeringsskedet till bruksskedet.
Planering och projektering av akustik för byggnader omfattar ofta fem ljudområden, stegljudsisolering, luftljudsisolering, rumsakustik, ljud från trafik och andra yttre källor samt ljud från installationer. I kapitlet fokuseras på stegljud och luftljud.
Luftljudsioleringen, se figur 8.2, är ett mått på hur mycket ljud som går från ett utrymme till ett annat. Ju högre ljudisoleringsvärde, D, desto bättre ljudkvalitet. Stegljudsnivån, se figur 8.3, är ett mått på hur mycket ljud som hörs i ett rum då en standardiserad hammarapparat slår på golvet i ett annat rum. Ju lägre stegljudsnivå, L, desto bättre ljudkvalitet.
Det mänskliga örat uppfattar ljud olika starkt för olika frekvenser. För att väga in detta har en modifierad, så kallad vägd, ljudtrycksnivå införts vilken ofta kallas enbart för ljudnivå. Vanligtvis används den A-vägda ljudtrycksnivån med beteckningen LA och enheten decibel, dB.
Krav på högsta bullernivå uttrycks vanligtvis i den A-vägda ljudtrycksnivån. I tabell 8.1 återfinns en sammanställning av olika beteckningar och symboler tillsammans med definitioner som används inom byggnadsakustiken.
För att få en förståelse för vad sifferbeteckningarna innebär i vardagen har tabeller tagits fram som anger den subjektiva upplevelsen för till exempel olika stegljudsnivåer, se tabell 8.2.
Figur 8.1 Kostnader för bulleråtgärder i olika skeden.
Figur 8.2 Exempel på luftljudets olika transmissionsvägar.
Figur 8.3 Exempel på stegljudets olika transmissionsvägar.
Tabell 8.1 Sammanställning av beteckningar med tillhörande definitioner inom byggnadsakustiken.
| Begrepp | Definition |
| Luftljudsisolering | Isolering av luftburet ljud, till exempel tal. Ett så högt värde som möjligt eftersträvas. |
| DnT | Ljudnivåskillnad, ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymmet mot luftburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån. Standardiseras till 0,5%nbsp;s efterklangstid. |
| DnT,w,50 | Vägd standardiserad ljudnivåskillnad med spektrumanpassningsterm (dB), ett förkortat skrivsätt för DnT,w + C50–3150. |
| DnT,w,100 | Vägd standardiserad ljudnivåskillnad (dB), ett förkortat skrivsätt för DnT,w + C. |
| DnT,A,tr | Vägd standardiserad ljudnivåskillnad med spektrumanpassningsterm för ljud från blandad gatutrafik och liknande (dB), ett förkortat skrivsätt för Dls,2m,nT,w + Ctr. |
| R′w | Vägt reduktionstal i byggnader. |
| Stegljud | Strukturbundet ljud som uppkommer från vibrationer såsom gångtrafik. Ett så lågt värde som möjligt eftersträvas. |
| LnT | Stegljudsnivå, ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymme mot stomburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån. Standardiseras till 0,5 s efterklangstid. |
| LnT,w,50 | Vägd standardiserad stegljudsnivå (dB), ett förkortat skrivsätt för LnT,w + CI,50-2500w. Om anpassningstermen CI,50-2500w är negativ ska den sättas lika med noll. |
| LnT,w,50 | Vägd standardiserad stegljudsnivå (dB), ett förkortat skrivsätt för LnT,w + CI,50-2500w. Om anpassningstermen CI,50-2500w är negativ ska den sättas lika med noll. |
| LpAeq,nT | Ekvivalent A-vägd ljudnivå (dB), under den tid ljudet förekommer mer än tillfälligt. Standardiseras till 0,5 s efterklangstid. |
| LpAFmax,nT | Maximal A-vägd ljudnivå med tidsvägning F (FAST) (dB), för intermittenta och mer än tillfälligt förekommande kortvariga ljud. Standardiseras till 0,5 s efterklangstid. |
| T | Efterklangstid, den tid det tar för ljudnivån att minska 60 dB efter det att ljudkällan har stängts av. Avser T20. |
| Direkttransmission | Ljud som passerar direkt genom den avskiljande konstruktionen. |
| Flanktransmission | Ljud som går via en annan del av konstruktionen. |
Tabell 8.2 Subjektiv upplevelse för olika stegljudsnivåer för lätta konstruktioner med god stegljudsdämpning vid låga frekvenser (CI,50-2500 högst 4 dB).
| L′n,w L′nT,w |
Lugn gång- trafik med mjuka skor |
Lugn gång- trafik med klackskor |
Snabb gång/ spring med mjuka skor |
Snabb gång/ spring med klackskor |
Barnlek/ hopp ”normal” |
Barnlek/ hopp ”avancerad” |
Gymnastik kraftiga dunsar etc. |
| 64 |  |
 |
|
|
|
|
|
| 60 | |
|
|
|
|
|
|
| 56 | – | |
|
|
|
|
|
| 52 | – | – | |
|
|
|
|
| 48 | – | – | – | |
|
|
|
| 44 | – | – | – | – | |
|
|
| 40 | – | – | – | – | – | |
|
Hörs. Kan höras, men stör inte under normala förhållanden.
– Hörs inte men kan förnimmas.
Källa: Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler.
Läs mer:
8.1.1 Ljudkraven i byggreglerna
