För att ljudegenskaper ska uppfylla de krav som ställs är det viktigt att materialval och montage utförs på rätt sätt. Undertak används för att förbättra ljudisoleringen mellan olika delar i en byggnad men även för att dölja installationer för el, ventilation, vatten och sanitetsledningar. Genom att komplettera bjälklagsplattan med gipsskivor, undertak och/eller övergolv kan olika ljudkrav uppfyllas.
Komplettering med övergolv kan utföras med regelkonstruktioner och golvskivor alternativt med övergolv av betong. Uppbyggnaden beror på vilka krav som ska uppfyllas. Generellt fås en något lägre bygghöjd med betongalternativet medan bjälklagets vikt blir högre. Båda alternativen kan användas till bostadsbjälklag respektive bjälklag i kontorsbyggnader. Vilket alternativ som bör väljas är objektsberoende och valet kan göras genom att väga alternativens för- och nackdelar mot varandra.
Det finns många olika typer av undertak, exempelvis tunga, lätta, isolerande och/eller absorberande. Dessa kan vara stelt infästa, fjädrande upphängda eller fribärande. Fribärande undertak ger bäst ljudisolering. Med fjädrande upphängt undertak kan ljudisoleringen bli acceptabel, men sämre än för det fribärande undertaket. För bland annat kontorsmiljöer är upphängt undertak dock att föredra på grund av långa spännvidder.
I bostäder används vanligtvis tyngre, fasta, icke öppningsbara undertak. De består oftast av en eller två gipsskivor på glespanel och isolering. De kan antingen platsbyggas eller levereras som prefabricerade planelement. I bostadshus görs planelementen normalt fribärande eftersom spännvidderna är mindre och innerväggarna kan användas som upplag för kassetterna. Under montagetiden fram till dess att innerväggarna monteras, vilar planelementen på provisoriska upplag, så kallade stämp.
I kontorsmiljöer används vanligtvis lätta öppningsbara undertak som platsbyggs sedan all ledningsdragning ovan undertaket är utförd. Dessa undertak är vanligtvis endast absorberande, men även absorberande och isolerande typer förekommer. I tabell 5.4 presenteras ljudvärden för några utföranden på undertak och/eller övergolv tillsammans med plattbjälklag. L anger stegljudsnivå och D luftljudsisolering. För stegljudsnivå eftersträvas ett så lågt värde som möjligt och för luftljudsisolering eftersträvas ett så högt värde som möjligt.Angivna ljudvärden är i dB och värden inom parentes avser anpassningstermen Cl,50-2500 respektive C50-3150. Se även tabell 8.14.
Tabell 5.4 Ljudvärden för olika typer av bjälklag med KL-träplattor. I tabellen framgår även vilka ljudklasser (A–D) som kan förväntas uppnås för olika bjälklagsuppbyggnader. Värden samt klasser ska betraktas som ungefärliga och ytterligare kompletteringar kan komma att krävas för att uppnå dem. Bidrag från flanktransmission måste också beaktas.
Bjälklagstyp | Material (mm) | Total höjd (mm) |
Vikt (kg/m2) |
Vertikal ljudisolering (dB) | |
Stegljuds- nivå, L |
Luftljuds- isolering, D |
||||
Bjälklag typ 1 110 KL-träplatta 220 fasta reglar 2 × 95 isolering 34 glespanel 2 × 13 gipsskiva |
390 | 92 | 63 (+7) | 56 (–6) | |
Bostäder ljudklass 2) | – | D | |||
Kontor ljudklass 3) | – | A | |||
Bjälklag typ 2 80 betong 30 stegljudsmatta, dynamisk styvhet ≤ 9 MN/m3 200 KL-träplatta |
310 | 270 | 52 (+5) | 63 (–8) | |
Bostäder ljudklass 2) | C | C | |||
Kontor ljudklass 3) | A | A | |||
Bjälklag typ 3 80 betong 30 stegljudsmatta, dynamisk styvhet ≤ 9 MN/m3 200 KL-träplatta 120 pendlade undertaksreglar 80 isolering 2 × 15 brandgipsskiva, densitet ≥ 1050 kg/m3 |
460 | 310 | 33 (+17) | 79 (–14) | |
Bostäder ljudklass 2) | B | A | |||
Kontor ljudklass 3) | A | A | |||
Bjälklag typ 4 80 betong 30 stegljudsmatta, dynamisk styvhet ≤ 12 MN/m3 30 stegljudsmatta, dynamisk styvhet ≤ 12 MN/m3 120 tvättad singel 200 KL-träplatta 2 × 15 brandgipsskiva, densitet ≥ 1050 kg/m3 |
490 | 480 | 40 (+4) | 75 (–7) | |
Bostäder ljudklass 2) | A | A | |||
Kontor ljudklass 3) | A | A | |||
Bjälklag typ 5 13 golvgips, flytande 3 underlagsfoam 200 KL-träplatta 50 tung isolering, densitet ≥ 100 kg/m3 |
266 | 130 | 64 | 1) | |
Bostäder ljudklass 2) | – | – | |||
Kontor ljudklass 3) | B | – | |||
Bjälklag typ 6 200 KL-träplatta 50 tung isolering, densitet ≥ 100 kg/m3 |
250 | 106 | 68 | 1) | |
Bostäder ljudklass 2) | – | – | |||
Kontor ljudklass 3) | – | – | |||
Bjälklag typ 7 14 parkett 3 underlagsfoam 22 golvspånskiva, flytande 12 stegljudsmatta, dämpning 4 dB 13 golvgipsskiva, skruvad 200 KL-träplatta 50 tung isolering, densitet ≥ 100 kg/m3 |
314 | 150 | 60 | 1) | |
Bostäder ljudklass 2) | – | – | |||
Kontor ljudklass 3) | B | – | |||
Bjälklag typ 8 14 parkett 3 underlagsfoam 22 golvspånskiva, flytande 20 stegljudsmatta, dämpning 4 dB 22 golvspånskiva 95 golvreglar 95 isolering 25 sylodyn 200 KL-träplatta |
401 | 145 | 54 (+6) | 52 (–4) | |
Bostäder ljudklass 2) | D | D | |||
Kontor ljudklass 3) | B | B | |||
Bjälklag typ 9 14 parkett 3 underlagsfoam 13 golvgipsskiva 22 golvspånskiva 20 stegljudsmatta 80 tvättad singel 200 KL-träplatta |
352 | 235 | 44 (+6) | 63 (–1) | |
Bostäder ljudklass 2) | B | A | |||
Kontor ljudklass 3) | A | A | |||
Bjälklag typ 10 14 parkett 2 × 13 golvgipsskiva 22 golvspånskiva Uppstolpat golvregelsystem 200 isolering 130 KL-träplatta 13 gipsskiva |
413 | 130 | 56 | 52 | |
Bostäder ljudklass 2) | C | C | |||
Kontor ljudklass 3) | B | A | |||
Bjälklag typ 11 14 parkett 2 × 13 golvgipsskiva 22 golvspånskiva Uppstolpat golvregelsystem 260 isolering 160 KL-träplatta 13 gipsskiva |
493 | 145 | 52 | 56 | |
Bostäder ljudklass 2) | B | B | |||
Kontor ljudklass 3) | A | A |
1) Värde saknas.
2) Utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden.
3) Från utrymme till utrymme för enskilt arbete eller samtal.