Täthetskraven i våtutrymmen varierar beroende på graden av vatten- och fuktbelastning. Enligt branschregler indelas våtrum i våtzoner. Väggar vid badkar och duschplats och inom 1,0 m avstånd från dessa samt hela golvytan ingår i våtzon 1 och ska ha vattentäta skikt. Väggar utanför denna zon ingår i våtzon 2 där kraven är något lägre på tätskiktet.
Det är mycket viktigt att fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta.
Ytskikt, fogar, anslutningar och genomföringar i våtutrymmen ska vara lätta att hålla rena och inte gynna mikrobiell tillväxt.
Golvet närmast golvbrunn, i duschdel samt under badkar och andra svåråtkomliga golvytor bör enligt BBR (Boverkets byggregler) ha lutning minst 1:150 (cirka 0,4º eller 7 mm/m). Lutningen bör inte vara större än 1:50 (ca 1,1 º eller 20 mm/m) för att undvika halkrisk och olycksfall i dusch. Bakfall får inte förekomma. Övriga golvytor bör luta mot golvavlopp 1:100–1:200 (10 mm/m–5 mm/m).
PVC-matta
Den vanligaste golvbeläggningen i våtutrymmen med ett träbjälklag är trådsvetsbar PVC-matta. Den kan samtidigt utgöra det vattentäta skiktet. Anslutningar mot väggbeklädnad, dörrtröskel, rörgenomföringar och golvbrunn är viktiga detaljer.
Golvlutningen kan åstadkommas på olika sätt. Ett sätt är att använda flytspackel på det bärande undergolvet. Ett annat sätt är att använda speciell träbaserad golvskiva med inbyggt fall. Den är avsedd att monteras ovanpå ett bärande undergolv.
För golvspånskivor i träbjälklag rekommenderas kvalitet V 313-P5 som underlag för plastmattor. Den tål mer fukt än en vanlig spånskiva Underlag av skivmaterial bör ha fuktkvot 8 % (vilket motsvarar 40 % RF vid +20°C), så att det inte uppstår rörelser som senare kan orsaka skador.
Bild 1. Exempel på anslutning av golv i våtrum mot väggbeklädnad.
Keramiska plattor
I dag är det mycket vanligt med keramiska golv i våtutrymmen. En keramisk beläggning är i sig inte vattentät, därför behövs en godkänd tätskiktskonstruktion under plattorna.
I en godkänd tätskiktskonstruktion ingår:
- Förseglingar, någon typ av remsor, manschetter eller dylikt som kan ta vissa rörelser vid till exempel anslutning golv/vägg, skivskarvar och rörgenomföringar.
- Tätskikt, som kan bestå av en plastmatta eller tätfolie.
- Fästmassa.
Dessa produkter, i system, ska vara provade och bildar tillsammans en av golvbranschens riksorganisation GBR godkänd tätskiktskonstruktion.
Bild 2. Keramiska plattor.
Enligt GVKs branschregler (Golvbranschens VåtrumsKontroll) är vätskebaserade tätskikt inte godkända att använda om golvet i våtrum är av träbjälklagstyp. Enligt GVK ska man ha en plastmatta eller tätskiktsfolie som tätskikt på hela golvet vid lätta konstruktioner som träbjälklag med fribärande skivor på golvet och liknande. Det är godkänt att installera plastmatta eller tätskiktsfolie som tätskikt under kakel och klinker på underlag som tål normal fuktbelastning, det vill säga 70-85 % relativ fuktighet, till exempel gipsskiva med kartongyta. En 22 mm tjock spånskiva kan användas som fribärande undergolv för våtrummet. GVK rekommenderar att man väljer kvalitet V313-P5 som tål mer fukt än en vanlig spånskiva.
Underlag för golvbeläggning
Skivor i våtrum ska av tillverkaren vara lämpliga som underlag för keramiska tätskiktssystem i våtrum samt vara monterade enligt skivtillverkarens anvisningar. Tätskikt och keramiska plattor ska inte monteras direkt på träbaserade skivor.
Oavsett centrumavstånd mellan bjälkar, dock max 600 mm, ska förstärkning av golvspånskivans styvhet mellan bjälkar utföras. Detta krävs för att förhindra att fuktrörelser överförs till det keramiska skiktet.
Förstärkning av bjälklaget kan göras med avjämningsmassa på spånskivan i kombination med eventuell armering. Alternativt kan en 13 mm formstabil golvskiva limmas till spånskivan.
På golv med fall ska tätskikt inte appliceras direkt på underlag av skivor. Undantag kan göras vid användning av fallskivor avsedda för keramisk beläggning.
Anvisningar för uppritning:
- Reglar (45x220 mm)
- Träunderlag (22 mm)
- Avjämningsmassa (12 mm)
- Punktsvetsat stålnät
- Fästmassa (5 mm)
- Keramiska plattor (10 mm)
- Fogar
Alternativ 1. Underlag för golvbeläggning med avjämningsmassa.
Anvisningar för uppritning:
- Reglar (45x220 mm)
- Träunderlag (22 mm)
- Formstabil skiva (13 mm)
- Fästmassa (5 mm)
- Keramiska plattor (10 mm)
- Fogar
Alternativ 2. Underlag för golvbeläggning med formstabil skiva.
Anvisningar för uppritning:
- Reglar (45x220 mm)
- Träläkt (45x45 mm)
- Blindbotten (plywood) (12 mm)
- Plastfolie (0,2 mm)
- Lättballastbetong (163 mm)
- Avjämningsmassa (20 mm)
- Fästmassa
- Fogar
- Keramiska plattor
Alternativ 3. Underlag för golvbeläggning med avjämningsmassa på förstärkt träbjälklag med gjuten lättmassa.
Våtrumsgolv i massivträbyggande kan göras platsbyggt eller med prefabricerade golvelement. De prefabricerade golvelementen medföljer oftast prefabricerade badrumsvolymer där el, vatten och avlopp ansluts från utsidan. Platsbyggda våtrumsgolv direkt på KL-skiva kräver att man fräser ner det övre skiktet av skivan cirka 10-20 mm. Mot massivträbjälklaget fäster man sedan en fuktstabil skiva för att undvika rörelser och ovan skivan läggs våtrumsbeläggning enligt tillverkarnas föreskrifter. För bjälklag i flerfamiljshus med högre ljudkrav och övergolv kan våtrumsgolvet utföras som en del av övergolvet och inte direkt på KL-skivan.
Bild 4. Massivträbjälklagets övre skikt anpassat för våtrum. Foto: Anders Gustafsson.
