Golvbeläggning

Bärande golvbeläggning

De monteras vinkelrätt mot och direkt på de bärande balkarna. Produkternas tjocklek är i regel anpassad för högst 600 mm centrumavstånd mellan balkarna.

Lamellbräder

För att minska fuktrörelserna i träet och därmed få formstabilare trägolv tillverkas golvbräder i lamellkonstruktion. Uppifrån räknat består dessa av: slitskikt av faner, kärna av trälameller alternativt skivmaterial samt undersida med spärrskikt av till exempel faner.

Bärande lamellbräder har vanligen en tjocklek av 22 mm. De är spontade runt om och tillverkas i längder om 2,4 m. Andra längder förekommer.

Lamellbräder tillverkas med slitskikt i en mängd olika träslag, antingen i ett längsgående brädmönster eller ett parkettmönster. Tjockleken hos slitskiktet varierar mellan olika fabrikat och påverkar golvets livslängd.

Lamellbräder levereras vanligen färdiglackerade och med en fuktkvot anpassad för direkt inläggning.

Massiva golvbräder

Massiva trägolv som bärande golvbeläggning tillverkas av bräder eller plankor. De är spontade (i regel även ändspontade) eller notade. De är avsedda att läggas på balkar med centrumavstånd högst 600 mm. Tjockleken på bärande golvbräder är minst 27 mm. De kan erhållas i längder upp till cirka 5 m. Träslaget är vanligen furu eller gran, men även lövträ förekommer. Träets leveransfuktkvot kan vara anpassad för direkt inläggning i permanent uppvärmda rum. Ytbehandling sker i regel efter inläggning. Beroende på slitage och utseende kan golvet behandlas med lut, såpa, olja eller klarlack. Golvbrädernas rörelser (krympning och svällning) skall beaktas genom rörelsefogar mot väggar och vid genomföringar. Bredden på rörelsefogen varierar med rummets längd och bredd. Golvsocklar och rörmanschetter bör måttanpassas till framtida rörelser i golvet.

Bild 1. Massiva golvbräder med not och fast fjäder respektive med lös fjäder (undre bilden).

Icke bärande golvbeläggning

Träbaserade golvbeläggningar som är icke bärande och avsedda att läggas på det bärande undergolvet, tillverkas i form av bland annat bräder eller stavar. Lamellbräder läggs ofta flytande ovanpå det bärande undergolvet eller, vid en renovering, på befintlig golvbeläggning. Det finns trägolv som är färdiglackerade på fabrik. Andra levereras obehandlade för valfri ytbehandling till exempel med lut, såpa, olja eller klarlack.

En vanlig uppbyggnad av ett golv på träbjälklag är undergolv av 22 mm golvspånskiva, mellanlägg och 10-15 mm lamellbräder.

Massiva bräder eller stavar bör skruvas mot underlaget. Som mellanlägg, för undvikande av missljud, används grålumppapp, alternativt skumplastfolie eller dylikt. Det finns även speciella mellanlägg som ger en förbättrad stegljudsisolering.

Icke bärande lamellbräder tillverkas med tjockleken 14 mm och i många olika träslag. Även tunnare varianter förekommer. Massiva bräder finns med samma tjocklek som lamellbräder men utbudet av träslag är mer begränsat.

Stavar av massivt trä tillverkas i ett flertal träslag, företrädesvis hårda, såsom ek eller tropiska träslag. De är avsedda att mönsterläggas på ett plant och spikbart bärande undergolv, till exempel underlagsspont eller golvspånskiva med mellanlägg av grålumppapp eller dylikt.

Stegljudsegenskaper

Ett träbjälklag utan beläggning har i sig själv mycket bättre högfrekvensisolering för stegljud än ett rågolv av betong. Golvbeläggningar får därmed mycket lägre förbättringstal på ett träbjälklag än på ett betonggolv. Typiska värden för bra stegljudsbeläggning är ett stegljudsförbättringstal på 15-21 dB mätt på betonggolv men bara 2-4 dB mätt på träbjälklag. Det är då endast standardfrekvensområdet 100-3 150 Hz som bedöms.

Golvbeläggning (vinyl eller linoleum + matta) kan levereras antingen med mjuk baksida eller med ett dämpande skikt för att öka stegljudsdämpningen. Skiktet verkar fjädrande vid högre frekvenser och reducerar kraften från hammarapparaten vid mätning av stegljudsnivån. Det är viktigt att resonansfrekvensen är låg. Vanligtvis är resonansfrekvensen för bra golvbeläggningar dock inte lägre än cirka 250 Hz.

Tunna parkettgolv/plastlaminat golv bör ha ett dämpande underlag (skumplast, kork eller liknande) för att ge en viss stegljudsförbättring. Detta ger en dubbelkonstruktion där hålrumsresonansen ofta leder till en markant försvagning av luftljudsisoleringen. Normalt ökar stegljudsnivån på ett likartat sätt i samma frekvensområde. Enkla överslagsberäkningar visar att med typisk parkettjocklek (7-15 mm) och ett dämpande skikt (3 mm expanderande skumplast) blir resonansfrekvensen omkring 300-400 Hz.

Golvbeläggningen kan inte ge något tillskott till lågfrekvent stegljudsdämpning eftersom effekten först kommer vid 250-400 Hz. Golvbeläggning och golv med mjukt dämpande skikt kan däremot ge en bra effekt i mellan- och hög frekvensområdet. För de typer av träbjälklag som här behandlas är behovet av ytterligare dämpning högst begränsat i detta frekvensområde.

Tabell 1. Översikt över metoder för tilläggskonstruktioner i golv.