Utomhusluften är oftast i fuktjämvikt med luften under ett oisolerat, luftat yttertak. Kondens eller rimfrost kan uppstå på undersidan av ett oisolerat yttertak vid till exempel kraftig utstrålning nattetid eller vid snösmältning.
Kondensatet eller rimfrosten kan leda till takdropp om det kalla yttertaket består av material med ringa förmåga att suga upp ytfukt, till exempel plåt utan särskild fuktabsorbent. Takdropp orsakat av kondens förväxlas ofta med läckage genom yttertaket. Fukt kan även tillföras ett yttertak från underliggande utrymmen. Fuktbelastningen beror på verksamheten inomhus (fuktproduktionen), ventilationen och lufttrycksförhållandena.
Bild 1. Fukt från uteluft kan kondensera på undersidan av ett snötäckt yttertak i samband med dagsmeja.
Luft- och ångtäthet
Inneluftens fukt kan tränga in i takkonstruktionen främst genom luftströmning, så kallad fuktkonvektion. Lufttätheten hos vindsbjälklaget, fuktinnehållet i inomhusluften och lufttrycksskillnaden inomhus-utomhus avgör risken för skador. En mindre andel diffunderar inifrån och ut genom takkonstruktionen. Ett invändigt tätskikt ska därför vara både luft- och ångtätt, det vill säga fungera som ångspärr.
Högsta tillåtna luftläckage genom en byggnads klimatskal är 0,6 l/s m2 i mindre byggnader vid 50 Pa tryckskillnad vid alternativt krav på byggnadens energianvändning, enligt BBR (Boverkets Byggregler). I byggnader med balanserad mekanisk ventilation är en högre lufttäthet önskvärd.
Lufttätheten bestäms genom provtryckning. Metod för bestämning av lufttäthet finns i SS-EN 13829. Metoden används i första hand till mindre byggnader, till exempel småhus. Läckage kan lokaliseras med termografering.
Ångspärr
Tätheten mot läckage av vattenånga hos en takkonstruktion avgörs av ångspärrens funktion. Ångspärren utgörs vanligen av en diffusionstät åldersbeständig plastfolie. Effektiv lufttäthet uppnås med klämda överlappsskarvar. Håltagning i ångspärren bör undvikas i största möjliga utsträckning. El-, tele-, och VVS-installationer bör därför förläggas innanför ångspärren. I hörn, vinklar och vid nödvändiga genomföringar bör man vara extra noga. Samordning mellan de olika projektörerna är viktig.
Bild 2. Otätheter i vindsbjälklaget medför att fuktig inomhusluft tränger upp i takkonstruktionen. Detta måste beaktas under såväl bygg- som driftsskedet.
Bild 3. Kondens eller rimfrost kan uppstå klara nätter då yttemperaturen hos takmaterialet blir lägre än lufttemperaturen på grund av utstrålning.
Tryckförhållanden
Skillnader i lufttryck uppkommer på grund av termiska krafter, mekaniska krafter eller vindkrafter. De termiska krafterna ökar med hushöjden och är ofta anledning till luftläckage genom vindsbjälklag.
Mekaniska krafter kan bli stora om ventilationssystemet är i obalans, till följd av felaktig injustering. Hus med från- och tilluftsventilation är mest känsliga. Normalt eftersträvas undertryck inomhus. Övertryck kan medföra ökad fuktbelastning på en byggnads klimatskärm. I byggnader med hög fuktbelastning, till exempel simhallar, kan det vara nödvändigt att ha luftövertryck i vindsutrymmet för att motverka fuktkonvektion.
Hård vind kan ge upphov till undertryck på taket till en byggnad, varvid en skillnad i lufttryck inomhus-utomhus uppkommer.
De fuktmängder som tränger upp i en takkonstruktion kan vara betydligt större än de mängder fukt som transporteras bort med luftningen av vindsutrymmet.
Vid projekteringen är det viktigt att detaljerna är genomtänkta med hänsyn till de olika funktionerna samt att de utformas så att de är praktiskt genomförbara.
Inspektion av vindsutrymmen
Vindsutrymmen ska kunna inspekteras oavsett om de används eller inte. Kravet kan uppfyllas på olika sätt. Till ett oanvänt vindsutrymme godtas en inspektionslucka. Det finns dock inget krav på luckans mått. Det fria måttet bör vara minst 600x600 mm för att en person ska ha möjlighet att inspektera utrymmet.
Bild 4. Vindsutrymmen ska anordnas så att de kan inspekteras.
