Svenskt Trä Logo

Bärförmåga – bjälklag

Publicerad 2003-09-01

Träbjälklag påverkas av olika laster, främst egentyngd och nyttig last. Nyttig last varierar med byggnadens användningssätt, till exempel som bostad eller kontor. Det finns olika typer av nyttig last som last av inredning, personer och maskiner.

Uppträdande laster kombineras till olika lastfall. För takbjälklag och terrassbjälklag uppträder även snölast. Egentyngden för ett konventionellt träbjälklag kan i regel sättas till cirka 0,5 kN/m2.

I Eurokod 1 finns lastvärden för olika lasttyper avsedda för dimensionering. Angivna värden på nyttig last ska tillämpas vid dimensionering av ett bjälklag. Utformning och spännvidd bestäms av konstruktionens hållfasthets- och deformationsegenskaper.

Av lastkombinationerna beräknas dimensionerande lasteffekt, som ska vara mindre eller lika med den dimensionerande bärförmågan. Vid dimensionering beaktas säkerheten med hjälp av särskilda partialkoefficenter för last och bärförmåga. Värden på partialkoefficienter för bland annat konstruktionsvirke och limträ anges i Eurokod 5. För karaktäristiska grundvärden hänvisas till standarder eller respektive tillverkare.

Fuktens inverkan på bärförmågan hos ett bjälklag beaktas genom att konstruktionen hänförs till en viss klimatklass. Vid bestämning av dimensionerande värden på bärförmåga och styvhet ska hänsyn tas till klimatklass genom olika omräkningsfaktorer, vilka anges i Eurokod 5. Lastens varaktighet inverkar på såväl bärförmåga som styvhet. Detta ska beaktas genom att angivna karakteristiska grundvärden omräknas med särskilda faktorer. Härigenom får man fram dimensionerande värden.

Kravet på bärförmåga uppfylls i regel med god marginal medan kravet på styvhet ofta är avgörande vid en dimensionering.

Med hänsyn till föreskrifterna i eurokoder kan olika träbjälklag utföras med spännvidder enligt avsnittet Dimensioneringshjälpmedel.

Urtag och hål

Man bör vara restriktiv med urtag och hål i en bärande balk. Urtag eller hål som inte har redovisats på ritning ska godkännas av ansvarig konstruktör innan de får utföras på arbetsplatsen. Om tveksamhet råder bör en kontrollberäkning utföras. Genom samordning av stomme och installationer för vvs och el kan håltagningar undvikas. Anvisningarna här är tumregler och avser bjälkar av konstruktionsvirke. Tillverkare av limträbalkar, lättbalkar, fanerträbalkar och samverkanselement har egna anvisningar för urtag och hål.

Vid upplag kan vissa urtag eller hål göras i bjälkens överdel, se tabellen. I bjälkens nederdel bör urtag och hål undvikas längs hela bjälken. Om inga urtag samtidigt görs i bjälkens överdel kan vissa mindre hål tillåtas i nederdelen. Hålens underkant ska dock placeras minst 40 mm från bjälkens underkant.

Hål bör inte ha större diameter än 40 mm. De bör placeras på ett minsta avstånd från upplaget, motsvarande minst halva bjälkens höjd, h/2. Om mer än ett hål ska tas upp ska centrumavståndet mellan hålen vara minst 300 mm.

Hål med en diameter som understiger 20 mm kan placeras närmare varandra - dock med minst 60 mm centrumavstånd. Högst fyra hål får placeras i rad och det bör inte finnas kvist rakt under den tänkta håltagningen. Vid maximalt utnyttjande bör man överväga att förstärka bjälken med laskar av till exempel plywood eller konstruktionsvirke.

Hål med större diameter än 40 mm bör placeras med centrum mitt i bjälken (h/2 = neutrallagret), dock inte närmare upplag än dubbla höjden hos bjälken (≥ 2h) och inte nära fältmitt, där böjmomentet är störst. Håldiametern får inte överstiga halva bjälkens höjd (h/2). Om det fordras både urtag vid upplag i balkens överdel och hål i nederdelen, får urtagshöjden inte överstiga h/4 och håldiametern inte överstiga h/10. Urtagets längd får inte överskrida värdet i tabellen. Om tabellvärdena överskrids måste förstärkningsåtgärder vidtas.

Håltagning bör inte göras inom ett skyddsavstånd av 75 mm från undergolvet med hänsyn till risken för att ledning som dras genom aktuella håltagningar kan skadas vid en framtida reparation. Om detta skyddsavstånd inte kan hållas bör ledningarna skyddas med till exempel plåt.

Förhållandet mellan största urtagshöjd och urtagslängd i överkant av golvbjälke vid upplag.

Bostäder.

Bjälkar av konstruktionsvirke, 45 mm bredd.
Spännvidden är maximalt utnyttjad.
Säkerhetsklass 2. Klimatklass 1 eller 2.
h = bjälkens höjd. z = urtagslängd. Se figur nedan.

Hållfasthetsklass

Urtagshöjd h1
i procent av h

Urtagslängs z

C14



10

2,9 h

20

2,2 h

30

1,6 h

40

1,1 h

50

0,8 h

C24





10

4,8 h

20

3,5 h

30

2,5 h

40

1,8 h

50

1,2 h

Tabell 1.

Bärförmåga - bjälklag
Bild 1. och Bild 2. Exempel på håltagning i balk.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok