Det finns bågtak med över 100 m spännvidd. Bågen är en materialbesparande konstruktionstyp. Tvärsnittshöjden blir cirka 1/50 av spännvidden. För att bågen ska fungera måste de horisontalkrafter som uppstår vid upplagen motverkas. Detta kan ske i grundläggningen om bågen har upplag i marknivå, eller med dragband om bågen vilar på väggar eller pelare.
Bågar utförs med två eller tre leder. Treledsbågar är vanliga vid spännvidder upp till 70 m. Vid större spännvidder tillverkas bågarna i delar som sammanfogas på byggarbetsplatsen.
Limträ är det vanligaste materialet till bågar, men konstruktionsvirke används i fackverksbågar. En ny typ av konstruktionselement är lamellerade bågar av konstruktionsvirke, sammanbundna med spikplåtar.
Bild 1. Bågtak är materialekonomiskt gynnsamma. De är vanliga till hallbyggnader för idrott, mässor och lagring.
Krökta former
Trä kan användas för att skapa speciella takformer. Till stora byggnader som hallbyggnader, används med fördel limträ. Det är särskilt lämpligt till krökta takytor som kupoler eller dubbelkrökta ytor, till exempel hyperboliska paraboloider. Kupoltak fungerar som radiellt anordnade bågar. Vid mycket stora spännvidder (>100 m) är kupolen en ekonomiskt intressant konstruktionslösning, vanligtvis till cirkulära byggnader.
