Risken för att brott i konstruktionen leder till allvarliga personskador är olika för olika byggnader och deras användningsändamål och för olika byggnadsdelar och deras funktion. Sålunda är risken för personskador större när en takbalk brister än när en mellanväggsregel brister och större om balken stöder taket i en idrottshall än om den stöder taket i en överbyggd entré.
I Sverige tas till exempel dessa skillnader i beaktande så att de bärande konstruktionerna hänförs till en säkerhetsklass som beror på konsekvenserna av att bärförmågan förloras. Säkerhetsklassen bestämmer antingen omfattningen av kontrollen eller värdet för partialkoefficienten γd i brottgränstillståndet. När säkerhetsklassen inkluderas i den generella formuleringen av ekvation 2.6, påverkas den totala lasteffekten Ed, se ekvation 2.7. Det finns tre säkerhetsklasser: säkerhetsklass 1 (γd = 0.83) där risken för allvarliga personskador är liten, säkerhetsklass 2 (γd = 0.91) där det finns viss risk för allvarliga personskador och säkerhetsklass 3 (γd = 1) där risken för allvarliga personskador är stor. I bruksgränstillståndet görs dock ingen skillnad mellan säkerhetsklasserna.
2.7 \({E_\rm d} = {\gamma _\rm d}\sum\limits_{j \ge 1}^{} {{\gamma _{\rm G,j}} \cdot {G_{\rm k,j}} + {\gamma _\rm d} \cdot {\gamma _{\rm Q,1}} \cdot {Q_{\rm k,1}} + {\gamma _\rm d}\sum\limits_{i>1}^{} {{\gamma _{\rm Q,i}} \cdot {\psi _{\rm 0,i}}} \cdot {Q_{\rm k,i}}} \)
