Eftersom ett förband ofta är konstruktionens svaga punkt, ska byggnadskonstruktören omsorgsfullt tänka igenom hur förbandet fungerar statiskt. Byggnadskonstruktören ska förstå hur förbandet överför krafter och genom noggrann utformning göra denna kraftöverföring möjlig och effektiv. Förutom hållfasthetsberäkningen av förbandet summeras nedan ett antal aspekter som ska beaktas vid utformningen.
Byggnadskonstruktören ska först beräkna förekommande krafter och moment för att kunna dimensionera förbandet. Dessa krafter och moment ska sedan överföras av förbandets fästdon. För att undvika en grov underskattning av de krafter som ett förband eller enskilt fästdon ska förmedla är det ytterst viktigt att man använder sig av korrekta mekaniska modeller i båda dessa steg.
Trä är ett hygroskopiskt material med stora fuktrelaterade rörelser. Vid dimensionering av förband med ståldelar bör man tänka på att träet ska ha möjlighet att svälla och krympa vid fuktförändringar utan att för stora krafter uppstår.
Trämaterialet har låg hållfasthet vinkelrätt mot fiberriktningen. Därför ska påkänningar i den riktningen undvikas så långt som möjligt.
De ståldelar som används i förband är vad gäller korrosion och förhöjd temperatur (brand) i allmänhet mindre beständiga än trämaterialet.
Förbandets geometri medför ofta att limträtvärsnitt försvagas på grund av exempelvis genomgående skruvar, inslitsade plåtar och dymlingar. Minskning av tvärsnittet ska beaktas vid dimensionering.
