Trä är ett organiskt material med ursprung från växtriket som är brännbart och kan därför fullständigt förstöras vid brand. Det förlorar sina fysikaliska och mekaniska egenskaper om det tillräckligt länge utsätts för tillräckligt mycket värme. Detta är en direkt följd av dess kemiska uppbyggnad; trä består till nästan 50 procent av kol.
När trä brinner sker en termisk nedbrytning av dess beståndsdelar. Denna process är komplicerad och resulterar i över 200 kemiska föreningar. Men eftersom trä till största delen består av cellulosa, hemicellulosa (polysackarider med lägre molekylvikt än cellulosa) och lignin, beror förbränningen på dessa beståndsdelars termiska nedbrytning.
Man ska ändå komma ihåg att träets beteende vid brand inte enbart kan förklaras med den kemiska uppbyggnaden. Materialets diskontinuitet har en viktig roll, i synnerhet i det skede när bärförmågan håller på att ta slut.
Två limträbalkar av gran med samma uppbyggnad och med samma last som båda utsätts för en standardbrand enligt SS-EN 1363-1 (tidigare ISO 834), visar helt olika beteenden. Den ena balken förlorar inte bärförmågan innan provningen avbryts när den största tillåtna nedböjningen inträffar, se figur 16.2, medan den andra balken förlorar bärförmågan mycket tidigare, se figur 16.3.
Detta beteende beror helt klart på att den ena balken har en kvist i den tredje lamellen. Före branden har kvisten försumbar effekt, men den blir ödesdiger vid brand när de yttre lamellerna förkolnats.
Figur 16.2 Limträbalk utan betydande diskontinuitet efter brand.
Figur 16.3 Limträbalk med betydande diskontinuitet vid kvist i den tredje lamellen efter brand.