Teoretisk böjknäckning baserar sig på Eulers teori: ett ideellt rakt (utan imperfektioner) element, prismatiskt, fritt upplagd och centriskt belastad tryckt stång som är tillräckligt slank så att den knäcker utan att spänningen i tvärsnittet överskrider materialets brotthållfasthet. Knäcklasten definieras som:
4.15 \({P_\rm E} = {\pi ^2}\frac{{E \cdot I}}{{{L^2}}}\)
där E · I är stångens böjstyvhet och L är dess längd.
Läs mer:
4.2.1 Knäcklängder
4.2.2 Pelare med varierande tvärsnitt utsatta för jämnt eller ojämnt tryck
4.2.3 Dimensioneringsmetoder
4.2.4 Rent axiellt tryck - dimensionering enligt Eurokod 5
4.2.5 Kombinerad böjning och axiellt tryck