Historiskt sett har bränder med trähus inträffat vilket har satt sina spår i bygglagstiftning, bland annat i form av olika restriktioner för användning av trä i byggnader. Erfarenheter har emellertid också visat att i synnerhet grova träkonstruktioner bibehåller en stor del av sin bärförmåga under ett begynnande skede av en brand. Denna erfarenhet avspeglas sedan länge i myndighetskraven i våra byggregler, där oskyddade limträelement och korslimmade träelement, KL-trä, får användas även i brandsäkra byggnader, men märks också i försäkringsbolagens premiesättning, där man jämställer stommar av limträ med stommar av betong.
Räddningstjänsten föredrar limträ framför många andra stommaterial. Erfarenheter från många bränder har visat att sammanstörtning av limträstommar är ytterst sällsynta eftersom bärförmågan förblir betryggande under relativt lång tid. Det finns exempel på att limträstommar restaurerats efter en brand och kunnat behållas i den restaurerade byggnaden. Sedan mitten av 1990-talet har en övergång skett till funktionskrav i brandföreskrifterna. Detta och ökade kunskaper om brandtekniskt korrekt dimensionering och utförande av träkonstruktioner har medfört nya möjligheter för sådana träkonstruktioner som uppfyller kraven på en betryggande brandsäkerhet. Därför används trästommar numera även i flervåningshus.
Maskinhall av treledsramar med fingerskarvade ramhörn, Söderköping.
Läs mer:
Limträ och brand
Brandtekniska krav i byggreglerna
Limträkonstruktioners brandmotstånd
Limträbalkar
Limträpelare
Brandskydd av förband och beslag – allmänna synpunkter
