Om en träkonstruktion blir utsatt för brandpåverkan kommer dess ytor att antändas. Förbränningen fortskrider sedan inåt med i stort sett konstant hastighet. Inträngningen sker dock långsamt på grund av att det kolskikt som bildas är värmeisolerande och motverkar värmeflödet från brandrummet till pyrolyszonen. I pyrolyszonen råder temperaturer mellan cirka 250 och 350 °C och där bildas brännbara gaser som diffunderar genom kolskiktet tills de möter syre vid dess yta och börjar brinna. En tydlig gräns mellan kolskiktet och resttvärsnittet bildas vid 300 °C. Vid breda sprickor och yttre hörn är inbränningen större.
Även metalliska förbindare som skruvar, bultar, dymlingar med mera kan bidra till ökat värmeflöde in i limträtvärsnittets inre och en ökad inbränning. Limfogarna har ingen negativ inverkan på limträets brandmotstånd, förutsatt att godkända limmer används, till exempel melaminlim. Däremot kan andra, både äldre och nyare limtyper förlora sin hållfasthet vid i brandsammanhang låga temperaturer och förorsaka delaminering, ökad inbränning och ytterligare reduktion av limträets bärförmåga.
Limträets gynnsamma egenskaper vid en brand beror främst på att det ”skyddar sig självt”, det vill säga genom kolskiktet. Vid konventionella limträförband med utanpåliggande beslag är brandskyddet ofta otillräckligt – här kan det behövas ett extra brandskydd genom att fästa beklädnadsskivor av exempelvis trä eller gips utanpå förbandsdelarna. Ett effektivt sätt att uppnå ett betryggande brandskydd är att använda dold infästning med till exempel inslitsade plåtar och dymlingar av stål. Hål vid dymlingar skyddas mot brandpåverkan genom att dölja dem med träplugg.
Temperaturen i de oförbrända delarna av en grov träkonstruktion förblir även under långvarig brandpåverkan i huvudsak opåverkad. Endast i en smal, cirka 10 mm djup zon omedelbart under kolskiktet, förekommer temperaturer över 100 °C, samtidigt som hållfastheten och styvheten där är väsentligt lägre än i det opåverkade träet. Temperaturrörelserna under en brand blir därför försumbara i en limträstomme till skillnad från en stål- eller betongstomme där längdutvidgningen vid en brand kan ge upphov till sekundära skador i till exempel upplag eller anslutande murverkskonstruktioner. En limträkonstruktion formändras inte heller lika kraftigt vid brand som en oskyddad stålkonstruktion. Detta är en bidragande orsak till att totalskadorna efter en brand som regel blir mindre i byggnader med limträstomme än i sådana med stålstomme.
Figur 92 Brandinträngning
Figur 93 Limträ bibehåller en betydande bärförmåga även under en brand. Det skyddande kolskiktet som bildas på den förbrända ytan bidrar till detta. Bilden åskådliggör ett limträtvärsnitt före brand (till vänster), efter 30 min brand (mitten) samt efter 60 min brand (till höger) vid fyrsidigt brandangrepp.
Limträ behåller till skillnad från oskyddat stål sin bärförmåga vid brand.
