| Skötselåtgärd | Ungefärlig tidpunkt efter slutavverkning |
| Markberedning | 0-2 år |
| Plantering | 0-2 år |
| Röjning | 10 år |
| Gallringar (2-3 st) | 25-75 år |
| Slutavverkning | 90-100 år |
Tabell 1. Skötselåtgärder för skog i Mellansverige.
Markberedning sker maskinellt. Målet är att plantan ska kunna planteras i blottad mineraljord. Markberedningen underlättar också för självsådda frön att gro. Denna så kallad självföryngring sker genom fröfall från omgivande skog och också i vissa fall från fröträd som lämnats kvar vid slutavverkningen.
Plantering sker med täckrotsplantor, som är förgrodda och uppdragna i krukor, eller med barrotsplantor odlade på friland. Arbetet utförs i dag manuellt. Normalt planteras 2 500 plantor per hektar i Mellansverige, vilket innebär ett förband på 2x2 m. Plantorna är då tänkta att stå i hörnen på rutor med 2 m sida. Utvecklingen har under de senaste åren gått mot tätare planteringsförband. Detta uppnås med frösådd eller självföryngring. De senare metoderna ger ofta 10 000-tals plantor per hektar. Virkeskvaliteten blir generellt sett bättre om träden växer upp i täta förband.
Vid röjning tas vissa plantor och träd bort för att lämna de kvarvarande träden bättre utvecklingsmöjligheter. I vissa fall röjs planteringen i två omgångar för att ge träden ännu bättre utvecklingsmöjligheter. De bortröjda träden lämnas vanligen kvar i beståndet för att förmultna. Virket från en andra röjning tas ibland till vara som bränsle.
Gallringar görs också för att ge de kvarlämnade träden bättre utvecklingsmöjligheter. Men det görs även för att uppnå en högre virkeskvalitet hos den sågade varan. Vid den första gallringen minskas antalet stammar till cirka 2 000-3 000 per hektar och vid den andra till 1 500-3 000 per hektar. Den stora variationen beror på var man är i Sverige samt på bonitet och trädslag.
Gallringen sker numera mestadels maskinellt med gallringsskördare. Virket från gallringen tas till vara. Skillnaden mellan röjning och gallring är att gallring alltid ska ge ett ekonomiskt netto, vilket röjning aldrig gör. Första gallringen ger massaved och energived. Senare gallringar ger massaved och timmer. För att minska risken för angrepp av skadeinsekter ska timmer inte ligga kvar i skogen under insekternas svärmningsperiod utan transporteras till sågverk eller massafabrik.
Vid slutavverkningen tas merparten av träden ner. Avverkningen sker normalt med så kallade en- eller tvågreppsskördare. I furubestånd lämnas ofta en fröträdsställning med 75-150 fröträd per hektar kvar för att uppnå självföryngring. Fröställningen avverkas ofta i samband med den första röjningen.
Vid slutavverkningen apteras stammen till olika sortiment. Vanligtvis får man 1-4 timmerstockar och 1-3 massavedsstockar ur varje träd. Variationen beror på trädlängd och virkets kvalitet. Man brukar benämna timmerstockarna rotstock, mellanstock och toppstock. Om det blir mer än tre timmerstockar kallar man alla stockar mellan rot- och toppstock för mellanstockar. Trädtoppen och grenarna flisas i vissa fall till bränsle.
I Sverige slutavverkas årligen cirka 200 000 hektar, vilket motsvarar ungefär 1 procent av den totala skogsarealen. Ungefär lika stor areal föryngras.
