Utomhus används nästan uteslutande gran. Panelbräder används till synliga beklädnader av väggar och tak, såväl in- som utvändigt. Planhyvlat virke och lister tillverkas i regel av furu. Golvbeläggningar av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som av gran.
Panelbräder
Till panelbräder utomhus används oftast kluvna centrumutbyten av gran. Virkeskvaliteten bör vara lägst sort G4-2. Panelbräder med ohyvlad utsida kan målas med de flesta färgsystem. Är utsidan hyvlad bör panelen inte målas med slamfärg. För att utsidan ska bli fri från sprickor tas panelbräderna fram genom så kallad torrklyvning. Klyvningen görs alltså efter det att virket torkats. Den sker i bandsåg eller cirkelsåg i samband med att profilen hyvlas.
Bräder till ytterpanel tillverkas i många olika utföranden. Till stående panel med lockläkt eller lockbräder används råhyvlat virke - virke med ena flatsidan ohyvlad. Därutöver tillverkas olika typer av panelbräder med fals eller not och spont. De kan monteras stående, liggande eller eventuellt diagonalt.
Till panelbräder för invändigt bruk, väggar och tak, bör sidobräder av furu med lägst sort G4-1 användas. Genom profilhyvling, till exempel spontning, falsning, fasning eller rundning, kan ett stort urval av paneltyper produceras. Ett stort antal profilhyvlade panelbräder tillverkas med mått enligt SS 23 28 13. Därutöver tillverkas även andra paneltyper.
Planhyvlat virke och lister
Planhyvlat virke och lister tillverkas i regel av furu i lägst sort G4-1. Vissa profiler finns i lägst sort G4-0. Som utgångsmaterial används vanligen även här sidobräder. Lister tillverkade av massivt trä finns i en mängd olika profiler och dimensioner. I svensk standard SS 23 28 12 indelas lister efter användning. Där återfinns mått och andra uppgifter beträffande de vanligast förekommande listerna, till exempel sockellist, foderlist, hörnlist, foglist, skugglist, smyglist, kvartslist och rundstav. Två sorter förekommer enligt svensk standard SS 23 28 11. Dessa är sort A som föreskrivs om trälisten ska ges en genomsynlig ytbehandling. Vid täckmålning eller foliering räcker det att använda sort B.
Massiva trägolv
Golvbeläggningar av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som gran. Kvalitet och utseende varierar mellan olika tillverkare. Golvbräder av slätspontat virke tillverkas i lägst sort G4-1. Som utgångsmaterial används vanligen centrumutbyten. Det medför att stråk av kärnvirke kommer att synas i furugolvens yta. Det finns golvbräder som levereras obehandlade för valfri ytbehandling, men det finns även golvprodukter med färdiglackerad yta.
Det är viktigt att trägolv håller väl avpassad fuktkvot och att de inte läggs in förrän klimatet i byggnaden motsvarar bruksstadiet. Detta för att undvika onödiga spänningar eller springor i golvet.
Leveransfuktkvoten för golvbräder kan variera. Det finns produkter som möjliggör direkt inläggning i permanent uppvärmda rum. Förutsättningen är att fuktkvoten i virket är anpassad till rumsluftens relativa fuktighet. Bräder av golvkvalitet ska i normalfallet ha torkat ned till cirka 8 % fuktkvot före hyvling och putsning. Denna fuktkvot ska sedan bevaras i virket tills golvet är inlagt i den färdiga och uttorkade byggnaden. Det bör observeras att golvbräder av så kallad slätspont, som ofta lagerförs i bygg- och trävaruhandeln, håller en fuktkvot av 15-19 %. Dessa golvbräder är inte avsedda att användas som färdig golvbeläggning i permanent uppvärmda rum.
