Foto: ProService Kommunikation AB.
Virkeskvaliteten specificeras ofta genom att virket handelssorteras enligt SS-EN 1611-1, Handelssortering av sågade trävaror i Europa (2000), eller enligt "Blå boken" - Nordiskt Trä, Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran (1994). Virket kan även hållfasthetssorteras. I Hus AMA rekommenderas vilka virkeskvaliteter som lämpligen bör användas till olika byggändamål.
På senare år har en praxis för virkeskvaliteter till olika ändamål utvecklats. Produkterna benämns efter användning och dimension: väggreglar 45x120 mm, formreglar 45x95 mm eller bärläkt 45x70 mm etcetera. Kvaliteten kan variera något mellan olika leverantörer.
Hyvling
Virkets måttnoggrannhet förbättras genom hyvling, så kallad dimensionshyvling eller egaliseringshyvling. Denna görs efter det att virket torkats för att deformationer inte ska förändra resultatet. För vissa produkter sker samtidigt en profilering. Vid hyvlingen kan alla fyra sidorna vara hyvlade, till exempel väggreglar. Om tre sidor är hyvlade kallas det råhyvlat virke, till exempel glespanel. Det finns produkter som av hanteringsskäl vid hyvlingen ges rundade kanter, till exempel väggreglar.
Handelssortering av sågade trävaror
Standard SS-EN 1611-1
Enligt standarden för handelssortering, SS-EN 1611-1, kan sorteringen göras på såväl flat- som kantsidorna eller enbart flatsidorna. Sorterna kallas då G4 respektive G2. Sortbeteckningarna följs av en siffra som anger virkets kvalitet, 0-4, med 0 som högsta kvalitet. En sort kan då få beteckningen G4-2, vilket innebär en 4-sidig visuell sortering av typiskt byggvirke, motsvarande kvinta, V, enligt äldre sortering. G2 är en sortering som främst används vid export av virke.
Äldre regler enligt Nordiskt trä – Sorteringsregler
Enligt reglerna i ”Nordiskt trä – Sorteringsregler” sorteras virket i tre sorter: A, B och C, där sort A motsvarar den högsta kvaliteten, som används till högklassiga snickerier och synliga beklädnader. Sort A kan underindelas i sorterna A1-A4. Sort B är den vanligaste kvaliteten i byggandet medan sort C används i till exempel emballage.
Sortering av sågat virke av furu och gran
Enligt reglerna i ”Sortering av sågat virke av furu och gran” sorte- ras virket i sex sorter, där sort I motsvarar den högsta kvaliteten. Vanligen samlas sorterna I–IV under benämningen O/S, osorterat. Sort V benämns vanligen kvinta och sort VI benämns utskott.
Bild 1. Sammanställning över kvalitetsklasserna med dimensionerna: 25 × 100, 50 × 150 och 75 × 200 mm.
| Typ av trävara | Sort | Träslag |
| Dimensionshyvlat virke | G4-2 – G4-3 | Gran och furu |
| Konstruktionsvirke | G4-0 – G4-2 | Gran och furu |
| Underlagsspont | G4-2 – G4-3 | Gran |
| Formvirke | G4-4 eller bättre | Gran och furu |
| Emballagevirke | G4-3 | Gran och furu |
| Utvändiga panelbräder och vindskivor | G4-2 eller bättre | Gran |
| Invändiga panelbräder | G4-1 eller bättre | Furu och gran |
| Planhyvlat virke för invändiga snickerier | G4-1 eller bättre | Furu |
| Golvbräder | G4-2 eller bättre | Furu och gran |
| Staket och plank | G4-2 eller bättre | Gran, eventuellt impregnerad furu |
| Lister | A - B | Furu enligt SS 232811 |
Tabell 1. Virkeskvaliteter. Vanliga trävaror med lämpliga handelssorter och träslag.
| Sorteringsregler | Sorterna – kvalitetsklasserna | ||||||
| SS-EN 1611-1 4-sidig sortering |
- | - | G4-0 | G4-1 | G4-2 2) | G4-3 | G4-4 |
| 2-sidig sortering 1) | - | - | G2-0 | G2-1 | G2-2 | G2-3 | G2-4 |
| Äldre sorteringsregler | Sorterna – kvalitetsklasserna | ||||||
| Nordiskt trä - Sorteringsregler, 1994, (Blå boken) |
A | B | C | D | |||
| A1 | A2 | A3 | A4 | ||||
| Sortering av sågat virke av furu och gran, 1960, (Gröna boken) | O/S | Kvinta | Utskott | Vrak | |||
| I | II | III | IV | V | VI | VII | |
1) 2-sidig sortering, G2 används sällan i Sverige. 2) Vanligaste byggvirket.
Tabell 2. Virkeskvaliteter. Ungefärliga relationer mellan de olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.
Ändamålsanpassad sortering
För att på ett tydligt och användarvänligt sätt beskriva träprodukter har man i Sverige skapat ett bassortiment benämnt VilmaBas.
Bakom detta står trämekanisk industri, bygg- och trävaruhandel och byggentreprenörer som under åren 2010 – 2016 tillsammans utvärderat och fastställt ett relevant bassortiment för träprodukter. Varje produktspecifikation, benämnd egenskapsdeklaration, identiieras med ett VilmaBas produkt-ID, så kallat VB-nummer. Produkten beskrivs med ett urval av egenskaper.
Jämförbara produkter, lika för alla
Till sina jämförbara produkter kan varje producent addera det VB- nummer eller den egenskapsdeklaration som är relevant. Parterna i värdekedjan kan då på ett säkert sätt använda VB-nummer som referens.
Läs mer på www.vilmabas.se.
Bild 2. Skärmdump från VilmaBas hemsida.
Mått
- Nominellt mått (handelsmått) används i benämning av ett virkesstycke.
- Börmått anger avsedd storlek och är referensmått i tolerans- sammanhang. ”Mått knutet till en angiven fuktkvot”.
- Verkligt mått erhålls vid mätning under rådande betingelser. ”Mått hos ett stycke sågat virke vid mätningstillfället”.
Börmått och verkliga mått ska användas med beaktande av trästyckets fuktinnehåll.
Dimension
Benämning av styckets tvärsnitt (rektangulärt eller kvadratiskt) med användande av de nominella måtten för tjocklek och bredd i mm (till exempel 50 × 100 mm).
Tjocklek
| Definition | Avstånd mellan flatsidorna hos ett stycke vid angivet mätställe. |
| Krav | Tjocklek i mm vid angiven fuktkvot. |
| Mätregel | Tjocklek mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta tjocklek. |
Tabell 3. Tjocklek.
Bredd
| Definition | Avstånd mellan kantsidorna hos ett stycke vid angivet mätställe. |
| Krav | Bredd i mm vid angiven fuktkvot. |
| Mätregel | Bredd mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta bredd. |
Tabell 4. Bredd.
Täckande bredd
| Definition | Bredd som är synlig efter slutlig montering. |
| Krav | Bredd i mm vid angiven fuktkvot. |
| Mätregel | Bredd mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta bredd. |
Tabell 5. Täckande bredd.
Längd
| Definition | Kortaste avståndet mellan ändarna på ett stycke. |
| Krav | Längd i mm eller m vid angiven fuktkvot. |
| Mätregel | Längd mäts som längden av den största parallellepiped (kropp med parallella sidoytor) som kan inskrivas i stycket. |
Tabell 6. Bredd.
Måttoleranser för sågat virke enligt SS-EN 1313-1:2010
| Definition | Tillåten avvikelse från börmått. |
| Krav |
Tillåten övre och undre tolerans när + och – är olika (mått + s1 ⁄ s2) mm. Börmått vid fuktkvoten 20 % |
Tabell 7. Måttoleranser för sågat virke.
Exempel
Tjocklek, börmått = 50 mm Maximal tjocklek = 50 + 3 = 53 mm Minimal tjocklek = 50–1 = 49 mm.
Längd: Ingen minustolerans, plustolerans enligt kontrakt.
Särdrag enlig SS EN 1611-1
Barkdrag i ved invuxen bark.
Kådlåpa en öppning mellan två årsringar i virkesstycket, vanligen fylld med kåda.
Kådved furuvirke med onormalt hög kådhalt. Olämpligt i virke som ska beröras eller lackeras.
Kärnspricka radiell spricka i kärnan hos det växande trädet.
Lyra mer eller mindre övervallad stamskada.
Ringspricka sprickor utmed årsringar, ofta mellan ett senvuxet och ett frodvuxet parti.
Rödved rödaktig kärnved hos mycket gammal fura, ska inte förväxlas med röta.
Snedfibrighet virke vars fiberriktning inte är parallell med stammens längdaxel.
Tjurved = reaktionsved ved med avvikande fiberegenskaper. Tjurved är speciella fibrer som bildas i det växande trädet för att kompensera för onormala påkänningar, till exempel lutning eller snötyngd. Tjurved är mörkare än normal ved och ger virket onormala formförändringar vid torkning.
Toppbrott skada som uppstått där trädets topp brutits av genom yttre påverkan av till exempel snö, vind eller viltbetning. Skadan medför ofta fiberstörningar med tjurved som resultat samt röta och nedsatt hållfasthet.
Vresved ved med starkt oregelbunden fiberriktning "fiberrosor".
Blånad blåaktig missfärgning av virke orsakad av blånadssvamp.
Brädgårdsblånad blånad som uppkommer på sågat virke under torkning i brädgård.
Fast röta stadium hos rötförlopp där vedens hållfasthet ännu inte påtagligt har minskat. I ofruset tillstånd gör faströta samma motstånd som intilliggande frisk ved vid tryck med kantigt hårt föremål.
Lös röta röta som i ofruset tillstånd gör mindre motstånd än intilliggande frisk ved vid tryck med kantigt föremål.
Mjuk röta röta som i någon mån minskar vedens hållfasthet och gör att veden blir lätt uppmjukad.
Stockblånad blånad i ved som funnits i stocken före uppsågningen. Normalt förekommer stockblånad endast i splintveden och 50 mm från stockens ändyta alternativt 5 mm innanför stockens mantelyta.
Ströblånad blånad som uppstår där strön eller omgivande virke ligger an mot en bräda eller planka och därvid skapar gynnsamma fuktighetsförhållanden för blånadssvampen.
Torkhusblånad blånad som uppstår på virke under felaktig torkning i virkestork.
Trämögel ett samlingsnamn för vissa missfärgande virkesskadesvampar som under gynnsamma betingelser tillväxer och förökar sig på virke. Trämögelsvampar omfattar såväl mögel- som blånadssvampar.
Vädergrånad färgförändring mot grått hos träyta som inte beror på blånad eller mögel, utan på nedbrytning av ligninet i träytan på grund av solljusets UV-strålning.
Insektssting insektshål med mindre diameter än 2 mm.
Torkningsspricka spricka som uppstår genom spänningar i veden under torkning.
Vankant fel som uppstår vid sågning. Vankant är den del av virkesstyckets yta som inte berörts av sågbladet.
Sorteringsklasser
| Typ av trävara | Sort | Träslag |
| Dimensionshyvlat virke | G4-2 – G4-3 | Gran och furu |
| Konstruktionsvirke | G4-0 – G4-2 | Gran och furu |
| Underlagsspont | G4-2 – G4-3 | Gran |
| Formvirke | G4-4 eller bättre | Gran och furu |
| Emballagevirke | G4-3 | Gran och furu |
| Utvändiga panelbräder och vindskivor | G4-2 eller bättre | Gran |
| Invändiga panelbräder | G4-1 eller bättre | Furu och gran |
| Planhyvlat virke för invändiga snickerier | G4-1 eller bättre | Furu |
| Golvbräder | G4-2 eller bättre | Furu och gran |
| Staket och plank | G4-2 eller bättre | Gran, eventuellt impregnerad furu |
| Lister | A - B | Furu enligt SS 232811 |
Tabell 8. Virkeskvaliteter. Vanliga trävaror med lämpliga handelssorter och träslag.
| Sorteringsregler | Sorterna – kvalitetsklasserna | ||||||
| SS-EN 1611-1 | |||||||
| 4-sidig sortering | - | - | G4-0 | G4-1 | G4-2** | G4-3 | G4-4 |
| 2-sidig sortering* | - | - | G2-0 | G2-1 | G2-2 | G2-3 | G2-4 |
| Äldre sorteringsregler | Sorterna – kvalitetsklasserna | ||||||
| Nordiskt trä - Sorteringsregler, 1994, (Blå boken) |
A | B | C | D | |||
| A1 | A2 | A3 | A4 | ||||
| Sortering av sågat virke av furu och gran, 1960, (Gröna boken) |
O/S | Kvinta | Utskott | Vrak | |||
| I | II | III | IV | V | VI | VII | |
* 2-sidig sortering, G2 används sällan i Sverige. ** Vanligaste byggvirket.
Tabell 9. Virkeskvaliteter Ungefärliga relationer mellan de olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.
Kvistbeskaffenhet
Frisk kvist
| Definition | Kvist, som vid den aktuella ytan är sammanvuxen med omgivande ved längs mer än 75 procent av sin omkrets och är fri från röta. |
Torr kvist
| Definition | Kvist, som vid den aktuella ytan är sammanvuxen med omgivande ved längs 75 procent eller mindre av sin omkrets och är fri från röta. Definitionen täcker delvis frisk kvist, se avsnitt i SS-EN 844-9.1.15, och torr kvist, se avsnitt i SS-EN 844-9.1.16. |
Barkringskvist
| Definition | Kvist, som vid den aktuella ytan till 25 procent eller mer av omkretsen är omgiven av bark. |
Rötkvist
| Definition | Kvist angripen av röta. |
Lös kvist
| Definition | Torr kvist, som inte sitter ordentligt fast. |
Kvistform
Alla kvistar utgår från märgen och sträcker sig utåt med ökande diameter. Beroende på hur sågskäret går igenom kvisten, kan dess form på virkesytan vara mycket olika. Dessa olika kvistformer kräver sina egna mätregler och kravformuleringar.
Fakta MätreglerKvist mäts enligt dess form och placering på virkesstycket. a = minsta diameter i mm. |
Kvist
| Definition | Del av en gren omsluten av ved. |
Rund kvist
| Definition | Mer eller mindre rakt genomskuren kvist där förhållandet mellan största och minsta tvärmått är högst 1,5. |
| Krav |
Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm. Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek. |
| Mätregel | Flatsida: Medelvärde av minsta och största diameter d = (a + b) ∕ 2. Kantsida: d = x. |
Oval kvist
| Definition | Mer eller mindre rakt genomskuren kvist där förhållandet mellan största och minsta tvärmått är större än 1,5 men högst 4. |
| Krav |
Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm. Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek. |
| Mätregel | Flatsida: Medelvärde av minsta och största diameter d = (a + b) ∕ 2. Kantsida: d = x. |
Genomgående kluven kantkvist
| Definition | Kluven kvist som går över kantsidan från ena flatsidan till den andra. |
| Krav |
Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm. Kantsida: Maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel |
Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x + y) ∕ 2. Kantsida: Mäts ej. |
Hörnkvist, icke genomgående
| Definition | Kvist som är synlig över ett hörn på märgsidan av ett stycke. |
| Krav |
Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm. Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek. |
| Mätregel | Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x2 + y2) ∕ 2. Kantsida: d = x1. |
Hörnkvist, genomgående
| Definition | Kvist som är synlig över ett hörn på splintsidan av ett stycke. |
| Krav |
Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm. Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek. |
| Mätregel | Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x2 + y2) ∕ 2. Kantsida: d = x1. |
Bladkvist
| Definition | Kvist, så skuren att förhållandet mellan största och minsta tvärmått är större än 4 och som inte når till hörn. |
| Krav | Maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Mäts ej. |
Hornkvist
| Definition | Hörnkvist, så skuren på flatsidan, att förhållandet mellan största och minsta tvärmått är större än 4. |
| Krav |
Flatsida: Maximalt antal per sämsta meter. Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek. |
| Mätregel |
Pärlkvist
| Definition | Liten, fastsittande, rötfri kvist, ej större än 5 mm. Beaktas inte i SS-EN 1611-1. |
Kvistgrupp
| Definition |
Kvistar vars lägen är sådana att fibrerna inte återgår till sina ostörda lägen mellan en kvist och nästa kvist. Anmärkning: Normalt ska avståndet till intilliggande kvist understiga virkesstyckets bredd, eller 150 mm om virkesbredden är större än 150 mm. |
| Krav | Se föregående krav för liknande kvistformer. |
| Mätregel | Kvistarna ska mätas var för sig på samma sätt som övrig kvist. |
Naturliga särdrag
Ett antal biologiskt betingade företeelser, så kallade särdrag, i trä som starkt påverkar kvaliteten.
- Barkdrag
- Kådlåpa
- Kådved
- Reaktionsved, så kallad tjurved
- Kraftigt avvikande fiberstruktur:
– Snedfibrighet
– Vresved
– Toppbrott - Märg
Anmärkning Kåda
Definition: Kådans uppgift är att vid skada försvara trä mot mikroorganismer och mot uttorkning. Den förvaras under tryck i vedens hartskanaler. När en mekanisk skada uppstår rinner kåda till.
Barkdrag
| Definition | Bark som är helt eller delvis övervuxen av ved. |
| Krav | Maximal summa längd och maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Längd y i styckets längdriktning. y = y1 + ... + yn. |
Kådlåpa
| Definition | Linsformad hålighet i ved, som innehåller eller har innehållit kåda. Beroende på hur sågsnittet skär håligheten, syns kådlåpan antingen som en utbredd grund fördjupning eller som en avlång öppning i ytan. Kan också vara en rund hålighet. |
| Krav | Maximal summa längd och maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Längd y i styckets längdriktning. y = y1 + ... + yn. |
Kådved
| Definition | Ved som mättats med kåda. Oftast mörkare än intilliggande normal ved. Kådveden bildas genom tätare förekomst av hartskanaler. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + … + xn ∙ yn. |
Reaktionsved (Tjurved)
| Definition | Ved med speciell anatomisk karaktär med avvikande egenskaper, som vanligen uppstår i krokiga eller lutande träd och i grenar. Mest utmärkande är mycket stora rörelser i fiberriktningen vid fuktförändring. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + … + xn ∙ yn. |
Snedfibrighet
| Definition | Fiberriktningens avvikelse i förhållande till virkesstyckets längdriktning. Bedöms på ytsidan. Avser ej fiberstörning omkring kvistar eller andra lokala avvikelser. |
| Krav | Inte tillåten / tillåten. |
Vresved
| Definition | Fibrer, som växer i täta oregelbundna kurvor. |
| Krav | Inte tillåten / tillåten. |
Toppbrott
| Definition | Fiberstörning, som uppstår då ett toppskott bryts och ett sidoskott tar över dess roll, varefter det hela så småningom vallas in i den allt grövre stammen. Beroende på hur sågsnittet ligger i stocken så framträder toppbrottet antingen tydligt och illustrativt på plankans yta eller också går det på djupet och då ser man det som en grov men diffus fiberstörning. Uppträder ofta med vresved och röta. |
| Krav | Inte tillåten / tillåten. |
Märg
| Definition | Område inuti den första årsringen främst bestående av mjuk vävnad. Mörk färg. |
| Krav | Inte tillåten / tillåten. |
Angrepp av mikroorganismer och insekter
Avser angrepp av svampar, bakterier och insekter.
- Fast röta
- Mjuk röta
- Ytlig blånad
- Djupgående blånad
- Insektsangrepp.
Anmärkning Röta
Definition: Nedbrytning av trä på grund av svampar eller andra mikroorganismer som resulterar i uppmjukning, successiv förlust av hållfasthet och massa samt ofta ändring av färg och struktur.
Anmärkning Blånad
Definition: Av svamp förorsakad missfärgning i kulör från ljust blå till svart,
vanligen i splintved.
Fast röta
| Definition | Tidigt stadium av röta karakteriserat av missfärgade stråk och fläckar (ofta vid kvistar) i veden. Den allmänna strukturen och hållfasthetsegenskaperna är mer eller mindre oförändrade. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + ... + xn ∙ yn. |
Mjuk röta
| Definition | Veden har angripits av röta och förlorat i fasthet. Den ger efter för tryck. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + ... + xn ∙ yn. |
Ytlig blånad
| Definition | Av svampar orsakad ytlig blånad, mindre än 2 mm djup, som försvinner vid hyvling. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + ... + xn ∙ yn. |
Djupgående blånad
| Definition | En blånad som inte kan avlägsnas genom hyvling, finns vanligen i stocken redan före sågningen (stockblånad). |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + ... + xn ∙ yn. |
Insektsangrepp
| Definition | Hål eller sting i virke orsakat av insekter eller insektslarver. |
| Krav | Maximal diameter och maximal sammanlagd skadad area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Största diameter b, sammanlagd skadad area på sida. A = x1 ∙ y1 + ... + xn ∙ yn. |
Produktionsrelaterade egenskaper
Vankant
| Definition | Stockens ursprungliga mantelyta med eller utan bark på ett hörn hos sågat virke. Även yta bildad vid rundreducering. |
| Krav | Maximal sammanlagd vankant på ett hörn i procent av virkesstyckets längd. Maximal vankantsbredd på flatsida respektive kantsida i mm. |
| Mätregel | Sammanlagd längd i ett hörn, y = y1 + … + yn. Största vankantsbredd på flatsida x1, Största vankantsbredd på kantsida x2. |
Sprickor
Anvärkning. Definition: Öppning mellan vedcellerna.
Torkspricka
| Definition |
Ej genomgående torkspricka: Genomgående torkspricka: |
| Krav | Maximal sammanlagd sprucken längd, y i procent av virkesstyckets längd. |
| Mätregel | Sammanlagd sprucken längd, y = y1 + … + yn (= spricklängd) mätt parallellt med virkesstyckets längdriktning. |
Ändspricka
| Definition | På virkesstyckets ändyta framträdande spricka. Är oftast genomgående och av begränsad längd. |
| Krav | Maximal längd y i procent av virkesstyckets bredd. |
| Mätregel | Enskild sprickas längd, mätt parallellt med virkesstyckets längdriktning. |
Deformationer
Anmärkning. Definition: Formförändring hos ett virkesstycke till följd av förändrat fuktinnehåll
eller bearbetning.
Flatböj
| Definition | Böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot flatsidan. |
| Krav | Max pilhöjd w, i mm. |
| Mätregel | Största avvikelse, pilhöjd w, över sämsta 2 m längd. |
Kantkrok
| Definition | Böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot kantsidan. |
| Krav | Max pilhöjd x, i mm. |
| Mätregel | Största avvikelse, pilhöjd x, över sämsta 2 m längd. |
Skevhet
| Definition | Virkesstycket skruvformat i sin längdriktning. |
| Krav | Max pilhöjd y, i procent av virkesstyckets bredd. |
| Mätregel | Största avvikelse, pilhöjd y, över sämsta 2 m längd mot virkesstyckets splintsida. |
Kupighet
| Definition | Böj i virkesstyckets tvärriktning tvärs flatsidan. |
| Krav | Max pilhöjd z, i procent av virkesstyckets bredd. |
| Mätregel | Största avvikelse, pilhöjd z, över virkesbredd. |
