Sommarved
Anledningen till de stora variationerna i densitet inom ett och samma trädslag är framförallt vedens anatomiska byggnad och trädens tillväxthastighet. Den tjockväggiga sommarveden är tre gånger tyngre än den tunnväggigare vårveden. Bredden på det mörkare sommarvedsbandet är i princip den samma oberoende av trädets tillväxthastighet, på en och samma breddgrad och bonitet. Det är den ljusare och lättare vårvedens andel som ökar ju mer snabbväxande barrträden är. Bredden på det mörkare sommarvedsbandet minskar dessutom ju längre norrut man kommer. Därför inverkar årsringsbredden och växtplatsens geografiska läge mycket starkt på densiteten.
Årsringsbredd och densitet
Densiteten minskar med ökad årsringsbredd och ju nordligare trädet växer. Vid samma årsringsbredd minskar densiteten ju längre norrut man kommer. I takt med att årsringsbredden ökar på ett och samma geografiska område minskar densiteten. Eftersom årsringsbredden naturligt avtar från märgen ut mot kambiet (tillväxtzonen) så ökar densiteten i princip från märgen mot kambiet. Det är bara den märgnära veden som har en högre densitet. Fibrerna är där korta och små och har relativt sett stor fiberväggsandel.
Bild 1. Densitet i olika delar av ett träd.
Som medeltal är densiteten som högst vid 1 till 2 mm årsringsbredd. Vid mycket täta årsringar är densiteten extremt låg. Sådan ved kallas hungerved och har mycket tunna fiberväggar. Likaså sjunker densiteten när årsringarna blir bredare än 2 mm. Vid en och samma årsringsbredd kan densiteten således variera inom vida gränser. Följande faktorer påverkar densiteten:
- Temperatur: Varmare klimat ger tyngre virke än kallare klimat vid en viss årsringsbredd. Virke från norra Sverige är därför normalt något lättare än virke med samma årsringsbredd från södra Sverige.
- Fuktighet: Jämfört med virke som kommer från fuktigare klimat ger virke från torrare klimat ett virke med mindre sommarvedsandel. Det innebär att virke som kommer från torrare klimat är lättare vid en viss årsringsbredd.
- Markförhållanden: Lämpliga markförhållanden för ett trädslag ger tyngre virke än mark med mindre lämpliga förhållanden.
- Beståndstäthet: Täta bestånd ger virke med tunna årsringar och en stor andel sommarved. Det ger träd med tyngre virke. Gallring medför ökad tillväxt och sänkt densitet.
- Läge i trädet: Vid samma årsringsbredd är ved i nedre delen av trädstammen tyngre än ved högre upp i trädet och ved i yttre delen av stammen är tyngre än ved i inre delen av stammen, detta gäller frånsett de fem till tio årsringarna närmast märgen, där densiteten är relativt sett hög. Detta beror på att trädet bildar ved med hög densitet i de delar som är mest ansträngda vid vindbelastning.
- Gödsling: På mycket svag mark, med kvävebrist, ger gödsling en avsevärd ökning av tillväxten utan att densiteten minskar.
- Genetiska egenskaper: Träd som vuxit i samma bestånd under samma växtbetingelser, men med olika genetiska egenskaper, kan ha avsevärt olika densitet vid samma årsringsbredd. Variationer på upp till 25 procent har uppmätts.
