Hos vissa trädslag har kärnveden en mörkare färgton än splinten, till exempel hos furan, lärk och ek. Hos andra trädslag skiljer sig inte kärnvedens färgnyans från splintvedens, till exempel hos gran och silvergran.
Men trots det finns det kärnved i de flesta trädslag. Kärnved hos trädslag med mörk kärna har i regel bättre beständighet mot mikrobiell nedbrytning än kärnved hos trädslag med ljus kärna.
a. Principiell uppbyggnad av trädstam. L är symmetriaxel.
b. Utskuren kub med symmetriaxlar.
c. Uppförstorad del av årsring
Bild 1. Trädstammens uppbyggnad med dess cylindersymmetri och symmetriplan.
Dessutom är kärnveden alltid beständigare än splintveden. I markkontakt är skillnaden marginell, men ovan mark är den i de flesta fall avsevärd. I kärnveden ligger fuktkvoten mellan 30 % och 50 %. I splintveden ökar fuktkvoten från cirka 50 % vid kärngränsen till 160 % ute vid barken.
På mikronivå har trä en struktur som liknar små sammanlimmade rör (cellerna). Rörens diameter liksom väggtjocklek kan variera, men väggens materialegenskaper är likartade i de flesta träslag. Detta gäller särskilt densiteten, som är cirka 1 500 kg/m³, vilket betyder att virkesegenskaper som till exempel elasticitetsmodul, hållfasthet och densitet är starkt kopplade till rörens väggtjocklek och till varandra. En trädstam är uppbyggd av mer eller mindre koncentriska skal (årsringsplan), se bilden.
Symmetrisk uppbyggnad
Uppbyggnaden innebär att trädstammen är (nästan) cylindersymmetrisk med avseende på en axel längs stammen genom märgen. En liten träkub, som skärs ut en bit från märgen, uppvisar en annan form av symmetri. Bortser man från årsringarnas svaga krökning i kuben kan tre symmetriplan urskiljas. Dessa är vinkelräta i förhållande till varandra. En sådan symmetri kallas ortogonal och trä betraktas ofta som ett ortogonalt anisotropt material. De olika symmetriplanen betecknas ofta med L (=längs fiberriktningen), R (=radiellt i förhållande till årsringarna) och T (=tangentiellt i förhållande till årsringarna).
Näringstransport
I splintveden sker transporten av vatten och däri lösta närsalter upp till trädets barr och löv, där fotosyntesen sker. Vid fotosyntesen omvandlas närsalter, koldioxid och solenergi till näringsämnen som transporteras ut till trädets alla levande celler. Transporten sker i bastbarken, utanför splintveden och tillväxtlagret, ända ned till trädets finaste rötter. Ytterst i stammens tvärsnitt finns barken, som skyddar stammen mot infektioner och uttorkning.
Bild 2. Transporten av vatten och näringsämnen i en trädstam.