Svenskt Trä Logo

Termer och förkortningar

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2015-06-22

Här finns förklaringar av begrepp, beteckningar, förkortningar och symboler som används inom träbyggandet. 

Listan är uppdelad i avsnitt som behandlar Material, Grunder, Bjälklag, Väggar, Tak, Bullerskärmar, Träbroar, Skivmaterial och Ytbehandling.

Material

 

AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 
BFS Boverkets författningssamling
EI 15; REI 60; R 30 Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar
E1 Kvalitetsbeteckning för spånskivor
C30; C24; C18; C14 Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke
K50; K40; K35; K13 Hållfasthetsklasser för K-board
CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c Hållfasthetsklasser för Limträ
NTR/M; NTR/A; NTR/AB; NTR/B Träskyddsklasser för impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2013
MDF-board Medium Density Fibre-board
P-märkning Kvalitetssäkringssystem utarbetat av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
PEG Polyetylenglykol
P40; P30; P20 Hållfasthetsklasser för K-plywood
RF Relativ fuktighet
λp Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet
G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 Virkessorter enligt SS-EN 1611-1 Handelssortering av sågade trävaror i Europa
T3; T2; T1; T0 Beteckning för virke sorterat enligt "Instruktion för sortering och märkning av T-virke"
V20; V313 Beteckningar för spånskivor av olika kvalitet
WBP Weather- and boilproof - beteckning som används för lim

 
Grunder

AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 och AMA Anläggning 10
BFS Boverkets författningssamling
EI 15; REI 60; R 30 Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar
Br 1; Br 2; Br 3 Brandtekniska klasser för byggnader
Centrumavstånd Avstånd från centrum till centrum mellan konstruktionselement
Glespanel Glest monterade panelbräder avsedda som underlag för skivor och dylikt
C30; C24; C18; C14 Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke
CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c Hållfasthetsklasser för Limträ
Platta på mark Allmänt vedertagen benämning på ett grundläggningssätt som också kallas "golvkonstruktion på mark" eller "bjälklag på jord"
RA Råd och anvisningar till AMA Hus 11 respektive AMA Anläggning 10 
RF Relativ fuktighet
underlagsspont Spontat virke med en flatsida ohyvlad och övriga sidor hyvlade
G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 Virkeskvaliteter enligt regler för sortering av sågat virke av furu och gran
YAP Exempel på beteckning för byggpapp enligt svensk standard

 
Bjälklag

AFS Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling
AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11
Avväxling Tvärgående kraftöverförande virkesdel vid öppning för till exempel trappa
BFS Boverkets författningssamling
EI 15; REI 60; R 30 Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar
Br 1; Br 2; Br 3 Brandtekniska klasser för byggnader
Balk Ett långsträckt, liggande konstruktionselement med bärande funktion
Bjälke Ett långsträckt, liggande konstruktionselement av massivt trä, med bärande funktion
Bärlina Balk som utgör upplag för flera balkar eller bjälkar
Centrumavstånd Avstånd från centrum till centrum mellan konstruktionselement
Dyckert Trådspik med fyrkantigt, räfflat eller runt skaft och litet, mot skaftet avsmalnande huvud
EPDM Eten - Propen - Dien - Monomen (syntetgummi)
Fingerskarv Limmad längdskarv utformad med fingerliknande kilar som griper in i motsvarande spår i virket
Glespanel Glest monterade panelbräder avsedda som underlag för skivor och dylikt
Hammarband Horisontell virkesdel i trävägg som sammanhåller väggen upptill
C30; C24; C18; C14 Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke
KIFS Kemikalieinspektionens författningssamling
K-skiva Träbaserad konstruktionsskiva av board, plywood eller spånskiva
Kamspik Trådspik med runt skaft försett med tvärgående kammar
Kantkrokighet Kantsidornas böjning i längdriktningen hos en bjälke eller regel
Konstruktionsvirke Virke avsett för byggnadsdelar med huvudsaklig uppgift att bära last
Kortling Kort virkesbit, ofta regel, som monteras mellan virkesdelar i en träkonstruktion och som har stödjande eller bärande funktion
CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c Hållfasthetsklasser för Limträ
λkl Klassificerad värmekonduktivitet
λp Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet (lambda-värde)
NTR/M; NTR/A; NTR/AB; NTR/B Träskyddsklasser för impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2013
Pa Enhet för tryck (pascal)
Påsalning, (salning) Virkesstycke som anbringats på konstruktion av trä, till exempel bjälke, för att öka dess dimension
RA Råd och anvisningar till AMA Hus 11 respektive AMA Anläggning 10
Underlagsspont Spontat virke med en flatsida ohyvlad och övriga sidor hyvlade
SS Svensk standard
Skråspikning Indrivning av spik i sned riktning mot en yta
Slätspont Spontat virke med alla sidor hyvlade
G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 Virkessorter enligt SS-EN 1611-1 Handelssortering av sågade trävaror i Europa
Spont Virke med fjäder (spont) på ena sidan och not (ränna, spår) på andra för sammanfogning
Syll Virke som utgör upplag för bärande vägg eller bjälklag
T3; T2; T1; T0 Beteckning för virke sorterat enligt "Instruktion för sortering och märkning av T-virke"
Trådspik Spik med fyrkantigt, räfflat eller runt skaft med konstant tvärsnitt från huvud till spets
Up Praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient (U-värde)
Underslag Virkesstycke avsett att möjliggöra spikning av golvbräder
VA Vatten och avlopp
VVS Värme, ventilation och sanitet
V20; V313 Beteckningar för spånskivor av olika kvalitet
YAP Exempel på beteckning för byggpapp enligt svensk standard

 
Väggar

AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11
Avväxling Tvärgående kraftöverförande virkesdel vid öppning för till exempel trappa
BFS Boverkets författningssamling
EI 15; REI 60; R30 Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar
Br 1; Br 2; Br 3 Brandtekniska klasser för byggnader
Balk Ett långsträckt, liggande konstruktionselement med bärande funktion
Bjälke Ett långsträckt, liggande konstruktionselement av massivt trä, med bärande funktion
Bärlina Balk som utgör upplag för era balkar eller bjälkar
Centrumavstånd Avstånd från centrum till centrum mellan konstruktionselement
Dyckert Trådspik med fyrkantigt, räfflat eller runt skaft och litet, mot skaftet avsmalnande huvud
EPDM Eten-Propen-Dien-Monomer (syntetgummi)
Fingerskarv Limmad längdskarv utformad med fingerliknande kilar som griper in i motsvarande spår i virket
Gles panel Glest monterade panelbräder avsedda som underlag för skivor och dylikt
Hammarband Horisontell virkesdel i trävägg som sammanhåller väggen upptill
C30; C24; C18; C14 Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke
Kamspik Trådspik med runt skaft försett med tvärgående kammar
Konstruktionsvirke Virke avsett för byggnadsdelar med huvudsaklig uppgift att bära last
Kortling Kort virkesbit, ofta regel, som monteras mellan virkesdelar i en träkonstruktion och som har stödjande eller bärande funktion
λkl Klassificerad värmekonduktivitet
λp Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet (lambda-värde)
NTR/M; NTR/A; NTR/AB; NTR/B Träskyddsklasser för impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2013
Påsalning, (salning) Virkesstycke som anbringats på konstruktion av trä, till exempel bjälke, för att öka dess dimension
RA Råd och anvisningar till AMA Hus 11 respektive AMA Anläggning 10
Underlagsspont Spontat virke med en flatsida ohyvlad och övriga sidor hyvlade
SS Svensk standard
Skråspikning Indrivning av spik i sned riktning mot en yta
Slätspont Spontat virke med alla sidor hyvlade
G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 Virkessorter enligt SS-EN 1611-1 Handelssortering av sågade trävaror i Europa
Spont Virke med fjäder (spont) på ena sidan och not (ränna, spår) på andra för sammanfogning
Syll Virke som utgör upplag för bärande vägg eller bjälklag
T3; T2; T1; T0 Beteckning för virke sorterat enligt "Instruktion för sortering och märkning av T-virke"
Trådspik Spik med fyrkantigt, räfflat eller runt skaft med konstant tvärsnitt från huvud till spets
Up Praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient (U-värde)
Underslag Virkesstycke avsett att möjliggöra spikning av golvbräder
Vfz Varmförzinkad
V20; V313 Beteckningar för spånskivor av olika kvalitet
YAP Exempel på beteckning för byggpapp enligt svensk standard

 
Tak

AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11
BFS Boverkets författningssamling
EI 15; REI 60; R30 Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar
Br 1; Br 2; Br 3 Brandtekniska klasser för byggnader
Centrumavstånd Avstånd från centrum till centrum mellan konstruktionselement
Glespanel Glest monterade panelbräder avsedda som underlag för skivor och dylikt
K-skiva Träbaserad konstruktionsskiva av board, plywood eller spånskiva
C30; C24; C18; C14 Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke
CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c Hållfasthetsklasser för Limträ
P30 Hållfasthetsklasser för K-plywood
RA Råd och anvisningar till AMA Hus 11 respektive AMA Anläggning 10
Råhyvlat (råplanat) Virke med rektangulärt tvärsnitt, en flatsida ohyvlad (sågad) och övriga sidor hyvlade
Underlagsspont Spontat virke med en flatsida ohyvlad och övriga sidor hyvlade
G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 Virkessorter enligt SS-EN 1611-1 Handelssortering av sågade trävaror i Europa
SS Svensk standard
Tp-plåt Trapetsprofilerad plåt
VVS Värme, ventilation och sanitet
YAM; YAP Exempel på beteckningar för byggpapp enligt svensk standard

 
Bullerskärmar

A1; A2; A3; A4; A5 Klasser för bullerskärmens ljudabsorption enligt SS-EN 1793-1
B1; B2; B3; B4 Klasser för bullerskärmens ljudisolering enligt SS-EN 1793-2
BKR Boverkets konstruktionsregler
Bro 2004 Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och förbättring av broar
BSK 99 Boverkets handbok om stålkonstruktioner
BSV 97 Boverkets handbok om Snö- och vindlast
BV Bro Banverkets ändringar och tillägg till Vägverkets Bro 2004, Standard BVS 583.10
C3; C4 Korrosivitetsklasser från BSK 99 för atmosfären, C3 är måttlig, C4 är hög
C30; C24; C18; Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke
dB decibel, enhet för ljudnivå (ljudtryck)
DLR isolering av luftburet ljud, mäts i dB
EN 20140-3:1995 Acoustics - Measurement of sound insulation in buildings and building elements. Part 3: Laboratory measurements of airborne sound insulation of building elements
SS-EN 1991-1-4:2005 Eurokod 1: Laster på bärverk - Del 1-4: Allmänna laster - Vindlast
Eurokod Eurokoder är gemensamma europeiska standarder med beräkningsregler för dimensionering av bärverk
Falsad panel Panelbräder med falser längs kanterna
Målfuktkvotklass 16 Målfuktkvotsklass enligt SS-EN 14298 kan användas vid leverans av virke
G4-0; G4-1 Virkessorter enligt SS-EN 1611 Handelssortering av sågade trävaror i Europa
Holk Betongfundament med urholkning för stolpen
I- H- U- profil Stålstolpar med olika tvärsnittsprofiler
Im3 Korrosivitetsklass från BSK 99, för jord
INSTA 141 (SS 23 27 40) Trävaror - Sågat och hyvlat virke av barrträ - Fuktkvot
Karakteristiskt vindtryck Karakteristisk vindlast som beräknas från referensvindhastighet, terrängfaktor och konstruktionens formfaktor
CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c Hållfasthetsklasser för Limträ
Lastzon A; B; C; D Zonindelning längs bullerskärm för bestämning av formfaktorn för beräkning av vindlast
Lockläktpanel Panel med lockläkt som täcker skarven mellan bräderna
Lockpanel Panel med dubbla, förskjutna bräder, där de yttre täcker över mellanrummet mellan de inre bräderna
NTR/A Träskyddsklass för impregnering enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2011
Publikation 1993:61 Vägverkets Publikation 1993:61 Vägutrustning 94
Pålar Grundläggningselement som drivs eller grävs ned i marken
Referensvind-hastighet Medelvindhastighet under 10 min på 10 m höjd i öppen terräng som överskrids 0,02 gånger per år
Royalmetoden Impregnering med ett rötskyddande saltmedel, och därefter med en pigmenterad olja
Sigmastolpe Stålstolpe med tvärsnittsprofil som Σ-tecken
Spontad panel Panel med fogar mellan bräder av not och fjäder
SS 3192 Oorganiska ytbeläggningar - Varmförzinkade gängade ståldetaljer
SS-EN 1611-1, 1611-1/A1 Trävaror - Visuell handelssortering av sågat virke av barrträ - Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu, Douglas fir och lärk
SS-EN 1793-1 Vägutrustning - Bullerskydd - Provningsmetod för bestämning av akustiska egenskaper - Del 1: Produktegenskaper för ljudabsorption
SS-EN 1793-2 Vägutrustning - Bullerskydd - Provningsmetod för bestämning av akustiska egenskaper - Del 2: Produktegenskaper för dämpning av luftburet ljud
SS-EN 1793-3 Vägutrustning - Bullerskydd - Provningsmetod för bestämning av akustiska egenskaper - Del 3: Enhetligt trafikbullerspektrum
SS-EN 1794-1 Vägutrustning - Bullerskydd - Icke-akustiska egenskaper - Del 1: Mekaniska egenskaper och stabilitetskrav
SS-EN 1991-1-3 Eurokod 1 - Laster på bärande konstruktioner - Del 1-3: Allmänna laster - Snölast
SS-EN ISO 1461 Oorganiska ytbeläggningar - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder
Systempålar System för pålar med utprovad dimensionering och nedslagningsteknik
Terrängtyp 0; I; II; III; IV Terrängtyper för beräkning av vindlast enligt Eurokod 1
Terrängtyp A; R; B Terrängtyper för beräkning av vindlast enligt Vägverkets Publikation 1993:61
Varmförzinkat stål Stål som korrosionsskyddas med zinkbeläggning, som påförs genom doppning i zinksmälta

 
Träbroar

Asfaltbetong Asfaltbetong består av bitumen och krossat stenmaterial, med olika blandningar beroende på önskade egenskaper
Asfaltbeläggning Asfaltbeläggningar består ofta av flera lager av gjutasfalt eller asfaltbetong
BK1, BK2, BK3 Bärighetsklasser, där BK1 motsvarar trafiklast EG 12/18/60 ton och BK 2 motsvarar EG 10/16/51,4 ton
BKR Boverkets konstruktionsregler
Bro 2004 Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och förbättring av broar
BV Bro Banverkets ändringar och tillägg till Vägverkets Bro 2004, Standard BVS 583.10
C30; C24; C18; C14 Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke
G4-0; G4-1 Virkessorter enligt SS-EN 1611 Handelssortering av sågade trävaror i Europa
Gjutasfalt Gjutasfalt är en tät asfaltbeläggning med stor del bindemedel och finkornigt stenmaterial. Läggningstemperaturen är högre än asfaltbetongens.
Gummiremselager Ett oarmerat gummilager där längden är minst 10 gånger bredden
Gång- och cykelbro Bro dimensionerad för gående och cyklister, samt ofta ett renhållningsfordon och ibland utryckningsfordon
CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c Hållfasthetsklasser för limträ
Lager Broöverbyggnaden läggs upp på lager, där lagertyp väljs utifrån belastningar och rörelser, lager utförs som fasta eller rörliga lager
Navföljare Längsgående balk som sitter cirka 0,45 m ovanför beläggning och ska skydda räckesståndare från påkörning
NTR/A Träskyddsklass för impregnering enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2011
Renhållningsfordon Till exempel traktor för snöröjning på vintern
Slitplank Plank som utgör slityta
Sprutförzinkat stål Stål som korrosionsskyddas med zinkbeläggning, som påförs genom sprutning.
Spännstag Stänger som håller ihop tvärspänd broplatta, ofta Dywidag-stänger
SS-EN 1611-1 /A1 Trävaror - Visuell handelssortering av sågat virke av barrträ - Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu, Douglas fir och lärk
SS-EN 22063 Metalliska och andra oorganiska ytbeläggningar – Termisk sprutning – Zink, aluminium och deras legeringar
SS-EN 351-1 Träskydd – Träskyddsbehandlat massivt trä - Del 1: Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel
SS-EN ISO 10 684 Fästelement – Varmförzinkning av fästelement
SS-EN ISO 1461 Oorganiska ytbeläggningar - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder
Teknisk livslängd Den tid under vilken ett byggnadsverk uppfyller avsedd funktion med "normalt underhåll"
Toppföljare Längsgående balk som sitter på toppen av räcket och binder ihop räckesståndarna
Trafiklast Trafikens påverkan på bron i vertikal och horisontell riktning, och som består av vertikal trafiklast, bromskraft, sidokraft och centrifugalkraft
Tvärspänd platta Träplatta av plank eller limträbalkar som spänns ihop med spännstag
Varmförzinkat stål Stål som korrosionsskyddas med zinkbeläggning, som påförs genom doppning i zinksmälta
Vertikal trafiklast Last av fordon inklusive dynamiska effekter, som består av jämnt fördelad last och lastgrupper med axellaster, som ska motsvara storlek och utbredning för olika lastfall
Överbyggnad Brodelar ovan lager
Övergångskonstruktion Brodetalj mellan broplatta och landfäste

 
Skivmaterial

Barkdrag Bark innesluten i ved, oftast inväxt i samband med en skada på stammen
EN 13017-1 Standard som ger allmänna krav och krav för utseendesortering av enskikts och flerskikts massivträskivor tillverkade av barrträ
Euroclass B-s1,d0 Ytskiktets europeiska brandklass baserad på provning enligt SBI (Single Burning Item) EN 13823. Tidigare svensk ytskiktsklass I
Euroclass D-s2,d0 Ytskiktets europeiska brandklass baserad på provning enligt SBI (Single Burning Item) EN 13823. Tidigare svensk ytskiktsklass III
FSC Forest Stewardship Council. Ett certifieringssystem där produkter certifierade enligt FSC-standarden ska komma från skogar som är brukade på ett ansvarsfullt sätt ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel
MDO plywood Medium Density Overlay plywood. Plywood belagd med ett ytskikt av hartsbehandlad fiber
Naturplugg Plugg tillverkad av en gren med hela årsringar i ytan
PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. Ett certifieringssystem där produkter certifierade enligt PEFC-standarden ska komma från skogar som är brukade på ett ansvarsfullt sätt ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel
Pärlkvist Liten vanligen mörkfärgad kvist < 7 mm. Oftast kvist som inte ingår i kvistvarv
SS-EN 13986:2004 Standard som definierar träbaserade skivor för användning i byggnader
SS-EN 634-2 Standard som innehåller specifika krav på skivor bundna med Portlandcement för användning i torrt, fuktigt och väderexponerat klimat
SS-EN 636-3 Standard som anger krav gällande plywood för väderexponerad användning
Strimla Långsträckt trästycke, tjocklek 3-10 mm och bredd ≥ 25 mm
Svartkvist Kvist med röta eller död kvist med svart missfärgning
Tryckved Ved som bildas hos barrträd på undersidan av grenar och lutande stammar
Ytskiktsklass I, II, III Ytskiktets brandegenskaper enligt NTFire 004. Tidigare svensk ytskiktsklass

 
Massivträ

Böjstyvhet Produkten av plattans elasticitetsmodul och tvärsnittets böjtröghetsmoment. Böjstyvheten är ett mått på plattans styvhet.
Egenfrekvens Den frekvens ett elastiskt föremål börjar vibrera med om det utsätts för en fysisk kraft.
Elasticitetsmodul En materialberoende parameter inom hållfasthetsläran som beskriver förhållandet mellan mekanisk spänning och töjning.
Flerskikts massivträskiva Massivträskiva bestående av två yttre skikt med inbördes parallella fiberriktningar och minst ett inre skikt med fiberriktningen vinkelrätt mot dess yttre skikt.
Kassettbjälklag, massivträ Bjälklag uppbyggd av KL-skiva förstärkt med underliggande balkar (liv) och flänsar
Korslimmad massivträskiva (KL-trä) Allmänt förekommande beteckning för flerskikts massivträskiva uppbyggd av limmade skikt av bräder där vartannat skikt ligger med fiberriktningen vriden 90° (korslagt).
Linjelast Långsträckt last
Luftljud Med luftljud menas ljud som alstrats i luften från tal, musik, högtalarljud.
Massivträ, massivträsystem Övergripande term för byggsystem med bärande vägg- och bjälklagsskivor av trä
Massivträskiva (KL-trä) Massivträskiva av i skikt kantlimmade trästycken. För flerskiktsskivor är trästycken också limmade skikt mot skikt. Flerskiktsskivor där skikten ej är kantlimmade brukar även betecknas massivträskivor.
Plattbjälklag av massivträ Planelement i form av spikade, dymlade eller tvärspända skivor
Samverkansbjälklag  Bjälklag där träskiva och betongpågjutning samverkar till en bärande konstruktion
Skivverkan Skivornas medverkan för en byggnads stabilisering
Skjuvdeformation Deformationer som uppstår på grund av skjuvspänningar
Skjuvspänning Skjuvspänning definieras som en skjuvkraftsbelastning per ytenhet.
Spax Allmänt vedertaget företagsnamn för en typ av träskruv
Stegljud Med stegljud menas ljud som alstrats direkt mot bjälklag eller väggar genom till exempel gående människor.
Transversal last Last vinkelrätt mot en skivas ytplan
Tre- och femskiktsskiva Skiva sammansatt av tre eller fem lager brädskikt
Vindtät duk Vindskydd, vanligtvis placerad i väggens yttre del och diffusionsöppen

 
Ytbehandling

AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11
Akrylat Harts framställt genom polymerisation av ester eller salt av akrylsyra eller metakrylsyra eller en blandning av dessa syrors estrar. Kallas ibland polyakrylat
Akrylatfärg Latexfärg med akrylatharts som huvudsakligt bindemedel. Förekommer endast som vattenburen färg
Alkyd Harts som framställs genom polymerisation av två- eller flervärda karbonsyror med flervärda alkoholer. Oftast utförs kondensationen tillsammans med fettsyror eller glycerider av dessa. Arten av den modifierade tillsatsen kan anges genom förled, till exempel linoljealkyd
Alkydfärg Färg med alkydharts som huvudsakligt bindemedel. Förekommer både som lösningsmedelsburen färg och vattenburen färg
Bindemedel I färg eller lack ingående beståndsdel med uppgift att sammanhålla färg- eller lackskiktet och fästa det vid underlaget
Brytbaser Färgmaterial som tillsammans med en eller flera brytfärger ger en kulört färg. OBS att brytbaser aldrig ska användas enskilt utan alltid kompletteras (brytas) med en brytfärg för att få en speciell kulör
Brytfärger Tillsatser som tillsätts till brytbaser för att uppnå en viss kulör. Brytfärger är vanligtvis ytterst kulörstarka
Dispersion Blandning som innehåller två faser, av vilken den ena, den dispersa, bildar partiklar eller vätskedroppar i den andra, sammanhängande fasen, den kontinuerliga fasen. Storleken på dessa dispersa partiklar är 0,1 – 1 µm. Olika slag av dispersioner är emulsioner, suspensioner och aerosoler
Emulsion Se dispersion
Emulsionsfärg Färg i vilken vatten och bindemedel bildar en stabil emulsion. Bindemedlet kan vara till exempel torkande olja, alkyd eller akrylat
Fet alkyd Alkyd som har hög andel av olja i förhållande till andelen övriga beståndsdelar i alkydmolekylen
Filmtjocklek Tjockleken av ett färgskikt. Färgers filmtjocklek anges vanligen i mikrometer, µm (1 µm = 0,001mm = 0,000001m)
Fuktkvot Förhållandet mellan den i en viss materialmängd ingående mängden fukt och den fuktfria mängden (kvoten av vattnets vikt i virke och virkets vikt i torrt tillstånd). Fuktkvot anges i procent (%)
Fyllnadsmedel Finfördelat fast ämne med ringa täckförmåga, ringa färgningsförmåga och ofta låg densitet. Tillsätts en färg för att i ett eller flera avseenden förbättra dess egenskaper och för utdrygning. Kallas även extender.
Anm. Vissa fyllnadsmedel kan i vattenburna färger även tjänstgöra som pigment med god täckförmåga
Hybridfärg Oftast beteckning på en färg bestående av två olika typer av bindemedel, till exempel alkydolje/linoljehybrid eller alkyd/akrylathybridfärg
Lacknafta Blandning av petroliumkolväten, huvudsakligen alifatiska med varierande halt av aromatiska kolväten och naftenkolväten. Och med huvudsakligt kokpunktsintervall 150-200oC och flampunkt över 30oC. Det finns även aromatfri lacknafta, ofta kallad alifatnafta. Används vanligtvis som lösnings- och spädningsmedel i lackfärg
Latexfärg Dispersionsfärg med latex som väsentligt bindemedel. Bindemedlet i latexfärg kan vara polyvinylacetat (PVA), polyakrylat eller polystyrenbutadien
Limfärg Färg med limartat ämne som huvudsakligt bindemedel och vatten som lösnings- och spädningsmedel
Mager alkyd Alkyd som har en förhållandevis låg andel av olja i förhållande till andelen övriga beståndsdelar i alkydmolekylen. (Bör ej användas som bindemedel i färger till målning av utvändigt trä)
NCS Natural Colour System, det naturliga färgsystemet har utvecklats i Sverige och är numera svensk standard. Färgbeteckning enligt NCS består av siffer- och bokstavskombinationer som specificerar nyans och kulörton, till exempel 2030-Y90R
NTR/M; NTR/A; NTR/AB; NTR/B Träskyddsklasser för impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2011
Oljefärg Färg där bindemedlet huvudsakligen består av rå och/eller kokt linolja eller annan torkande olja. Kan även innehålla större eller mindre mängd standolja
Polyakrylat Se Akrylat
Primer Bör heta grundfärg. Det engelska ordet primer används stundom i svensk text
Sampolymer Harts som framställts genom polymerisation av två eller flera ursprungliga byggstenar, till exempel styren och akrylat, polyuretan och akrylat eller styren och butadien
Slamfärg Limfärg i vilken bindemedlet till väsentlig del består av stärkelseklister
SS-EN 927-1:1997 Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 1: Klassificering och urval
SS-EN 927-2:2006 Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 2: Kravspecifikationer
SS-EN 927-3:2007 Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 3: Testprocedur för naturlig åldring
SS-EN 927-5:2007 Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 5: Bestämning av vattenpermeabilitet
Standolja Torkande olja eller en blandning av torkande oljor som genom värmebehandling erhållit högre viskositet
Sträckförmåga Förmåga hos färg att vid normal påföring ge ett sammanhängande skikt. Anges vanligen i det maximala antalet m2 på vilket man förmår sprida ut en liter av färgen
Tixotrop En färg som är tixotrop har en geléartad konsistens. Konsistensen blir lättflytande vid utstrykning och färgen är droppfri
Torrhalt Viktförhållande mellan den i viss materialmängd ingående, icke flyktiga delen, och hela materialmängden. Anges i procent (%)
Träolja 1/ Benämning för en kommersiell produkt torkande olja erhållen ur frukten från tungträdet
2/ Kinesisk träolja. Torkande vegetabilisk olja
Viskositet Ett mått på en färgs flytbarhet. Det existerar en mängd olika mått på viskositet. Till exempel: cP (centi Poise), Pa s (Pascal sekund)
VOC Volatile Organic Compounds, det vill säga flyktiga organiska substanser. Betecknar mängden flyktiga ämnen i till exempel färger. Oftast liktydigt med mängden lösningsmedel i färgen

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok