Listan är uppdelad i avsnitt som behandlar Material, Grunder, Bjälklag, Väggar, Tak, Bullerskärmar, Träbroar, Skivmaterial och Ytbehandling.
Material
| AMA | Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 |
| BFS | Boverkets författningssamling |
| EI 15; REI 60; R 30 | Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar |
| E1 | Kvalitetsbeteckning för spånskivor |
| C30; C24; C18; C14 | Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke |
| K50; K40; K35; K13 | Hållfasthetsklasser för K-board |
| CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c | Hållfasthetsklasser för Limträ |
| NTR/M; NTR/A; NTR/AB; NTR/B | Träskyddsklasser för impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2013 |
| MDF-board | Medium Density Fibre-board |
| P-märkning | Kvalitetssäkringssystem utarbetat av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut |
| PEG | Polyetylenglykol |
| P40; P30; P20 | Hållfasthetsklasser för K-plywood |
| RF | Relativ fuktighet |
| λp | Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet |
| G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 | Virkessorter enligt SS-EN 1611-1 Handelssortering av sågade trävaror i Europa |
| T3; T2; T1; T0 | Beteckning för virke sorterat enligt "Instruktion för sortering och märkning av T-virke" |
| V20; V313 | Beteckningar för spånskivor av olika kvalitet |
| WBP | Weather- and boilproof - beteckning som används för lim |
Grunder
| AMA | Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 och AMA Anläggning 10 |
| BFS | Boverkets författningssamling |
| EI 15; REI 60; R 30 | Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar |
| Br 1; Br 2; Br 3 | Brandtekniska klasser för byggnader |
| Centrumavstånd | Avstånd från centrum till centrum mellan konstruktionselement |
| Glespanel | Glest monterade panelbräder avsedda som underlag för skivor och dylikt |
| C30; C24; C18; C14 | Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke |
| CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c | Hållfasthetsklasser för Limträ |
| Platta på mark | Allmänt vedertagen benämning på ett grundläggningssätt som också kallas "golvkonstruktion på mark" eller "bjälklag på jord" |
| RA | Råd och anvisningar till AMA Hus 11 respektive AMA Anläggning 10 |
| RF | Relativ fuktighet |
| underlagsspont | Spontat virke med en flatsida ohyvlad och övriga sidor hyvlade |
| G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 | Virkeskvaliteter enligt regler för sortering av sågat virke av furu och gran |
| YAP | Exempel på beteckning för byggpapp enligt svensk standard |
Bjälklag
| AFS | Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling |
| AMA | Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 |
| Avväxling | Tvärgående kraftöverförande virkesdel vid öppning för till exempel trappa |
| BFS | Boverkets författningssamling |
| EI 15; REI 60; R 30 | Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar |
| Br 1; Br 2; Br 3 | Brandtekniska klasser för byggnader |
| Balk | Ett långsträckt, liggande konstruktionselement med bärande funktion |
| Bjälke | Ett långsträckt, liggande konstruktionselement av massivt trä, med bärande funktion |
| Bärlina | Balk som utgör upplag för flera balkar eller bjälkar |
| Centrumavstånd | Avstånd från centrum till centrum mellan konstruktionselement |
| Dyckert | Trådspik med fyrkantigt, räfflat eller runt skaft och litet, mot skaftet avsmalnande huvud |
| EPDM | Eten - Propen - Dien - Monomen (syntetgummi) |
| Fingerskarv | Limmad längdskarv utformad med fingerliknande kilar som griper in i motsvarande spår i virket |
| Glespanel | Glest monterade panelbräder avsedda som underlag för skivor och dylikt |
| Hammarband | Horisontell virkesdel i trävägg som sammanhåller väggen upptill |
| C30; C24; C18; C14 | Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke |
| KIFS | Kemikalieinspektionens författningssamling |
| K-skiva | Träbaserad konstruktionsskiva av board, plywood eller spånskiva |
| Kamspik | Trådspik med runt skaft försett med tvärgående kammar |
| Kantkrokighet | Kantsidornas böjning i längdriktningen hos en bjälke eller regel |
| Konstruktionsvirke | Virke avsett för byggnadsdelar med huvudsaklig uppgift att bära last |
| Kortling | Kort virkesbit, ofta regel, som monteras mellan virkesdelar i en träkonstruktion och som har stödjande eller bärande funktion |
| CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c | Hållfasthetsklasser för Limträ |
| λkl | Klassificerad värmekonduktivitet |
| λp | Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet (lambda-värde) |
| NTR/M; NTR/A; NTR/AB; NTR/B | Träskyddsklasser för impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2013 |
| Pa | Enhet för tryck (pascal) |
| Påsalning, (salning) | Virkesstycke som anbringats på konstruktion av trä, till exempel bjälke, för att öka dess dimension |
| RA | Råd och anvisningar till AMA Hus 11 respektive AMA Anläggning 10 |
| Underlagsspont | Spontat virke med en flatsida ohyvlad och övriga sidor hyvlade |
| SS | Svensk standard |
| Skråspikning | Indrivning av spik i sned riktning mot en yta |
| Slätspont | Spontat virke med alla sidor hyvlade |
| G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 | Virkessorter enligt SS-EN 1611-1 Handelssortering av sågade trävaror i Europa |
| Spont | Virke med fjäder (spont) på ena sidan och not (ränna, spår) på andra för sammanfogning |
| Syll | Virke som utgör upplag för bärande vägg eller bjälklag |
| T3; T2; T1; T0 | Beteckning för virke sorterat enligt "Instruktion för sortering och märkning av T-virke" |
| Trådspik | Spik med fyrkantigt, räfflat eller runt skaft med konstant tvärsnitt från huvud till spets |
| Up | Praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient (U-värde) |
| Underslag | Virkesstycke avsett att möjliggöra spikning av golvbräder |
| VA | Vatten och avlopp |
| VVS | Värme, ventilation och sanitet |
| V20; V313 | Beteckningar för spånskivor av olika kvalitet |
| YAP | Exempel på beteckning för byggpapp enligt svensk standard |
Väggar
| AMA | Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 |
| Avväxling | Tvärgående kraftöverförande virkesdel vid öppning för till exempel trappa |
| BFS | Boverkets författningssamling |
| EI 15; REI 60; R30 | Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar |
| Br 1; Br 2; Br 3 | Brandtekniska klasser för byggnader |
| Balk | Ett långsträckt, liggande konstruktionselement med bärande funktion |
| Bjälke | Ett långsträckt, liggande konstruktionselement av massivt trä, med bärande funktion |
| Bärlina | Balk som utgör upplag för era balkar eller bjälkar |
| Centrumavstånd | Avstånd från centrum till centrum mellan konstruktionselement |
| Dyckert | Trådspik med fyrkantigt, räfflat eller runt skaft och litet, mot skaftet avsmalnande huvud |
| EPDM | Eten-Propen-Dien-Monomer (syntetgummi) |
| Fingerskarv | Limmad längdskarv utformad med fingerliknande kilar som griper in i motsvarande spår i virket |
| Gles panel | Glest monterade panelbräder avsedda som underlag för skivor och dylikt |
| Hammarband | Horisontell virkesdel i trävägg som sammanhåller väggen upptill |
| C30; C24; C18; C14 | Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke |
| Kamspik | Trådspik med runt skaft försett med tvärgående kammar |
| Konstruktionsvirke | Virke avsett för byggnadsdelar med huvudsaklig uppgift att bära last |
| Kortling | Kort virkesbit, ofta regel, som monteras mellan virkesdelar i en träkonstruktion och som har stödjande eller bärande funktion |
| λkl | Klassificerad värmekonduktivitet |
| λp | Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet (lambda-värde) |
| NTR/M; NTR/A; NTR/AB; NTR/B | Träskyddsklasser för impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2013 |
| Påsalning, (salning) | Virkesstycke som anbringats på konstruktion av trä, till exempel bjälke, för att öka dess dimension |
| RA | Råd och anvisningar till AMA Hus 11 respektive AMA Anläggning 10 |
| Underlagsspont | Spontat virke med en flatsida ohyvlad och övriga sidor hyvlade |
| SS | Svensk standard |
| Skråspikning | Indrivning av spik i sned riktning mot en yta |
| Slätspont | Spontat virke med alla sidor hyvlade |
| G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 | Virkessorter enligt SS-EN 1611-1 Handelssortering av sågade trävaror i Europa |
| Spont | Virke med fjäder (spont) på ena sidan och not (ränna, spår) på andra för sammanfogning |
| Syll | Virke som utgör upplag för bärande vägg eller bjälklag |
| T3; T2; T1; T0 | Beteckning för virke sorterat enligt "Instruktion för sortering och märkning av T-virke" |
| Trådspik | Spik med fyrkantigt, räfflat eller runt skaft med konstant tvärsnitt från huvud till spets |
| Up | Praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient (U-värde) |
| Underslag | Virkesstycke avsett att möjliggöra spikning av golvbräder |
| Vfz | Varmförzinkad |
| V20; V313 | Beteckningar för spånskivor av olika kvalitet |
| YAP | Exempel på beteckning för byggpapp enligt svensk standard |
Tak
| AMA | Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 |
| BFS | Boverkets författningssamling |
| EI 15; REI 60; R30 | Exempel på brandtekniska klasser för byggnadsdelar |
| Br 1; Br 2; Br 3 | Brandtekniska klasser för byggnader |
| Centrumavstånd | Avstånd från centrum till centrum mellan konstruktionselement |
| Glespanel | Glest monterade panelbräder avsedda som underlag för skivor och dylikt |
| K-skiva | Träbaserad konstruktionsskiva av board, plywood eller spånskiva |
| C30; C24; C18; C14 | Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke |
| CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c | Hållfasthetsklasser för Limträ |
| P30 | Hållfasthetsklasser för K-plywood |
| RA | Råd och anvisningar till AMA Hus 11 respektive AMA Anläggning 10 |
| Råhyvlat (råplanat) | Virke med rektangulärt tvärsnitt, en flatsida ohyvlad (sågad) och övriga sidor hyvlade |
| Underlagsspont | Spontat virke med en flatsida ohyvlad och övriga sidor hyvlade |
| G4-0; G4-1; G4-2; G4-3; G4-4 | Virkessorter enligt SS-EN 1611-1 Handelssortering av sågade trävaror i Europa |
| SS | Svensk standard |
| Tp-plåt | Trapetsprofilerad plåt |
| VVS | Värme, ventilation och sanitet |
| YAM; YAP | Exempel på beteckningar för byggpapp enligt svensk standard |
Bullerskärmar
| A1; A2; A3; A4; A5 | Klasser för bullerskärmens ljudabsorption enligt SS-EN 1793-1 |
| B1; B2; B3; B4 | Klasser för bullerskärmens ljudisolering enligt SS-EN 1793-2 |
| BKR | Boverkets konstruktionsregler |
| Bro 2004 | Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och förbättring av broar |
| BSK 99 | Boverkets handbok om stålkonstruktioner |
| BSV 97 | Boverkets handbok om Snö- och vindlast |
| BV Bro | Banverkets ändringar och tillägg till Vägverkets Bro 2004, Standard BVS 583.10 |
| C3; C4 | Korrosivitetsklasser från BSK 99 för atmosfären, C3 är måttlig, C4 är hög |
| C30; C24; C18; | Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke |
| dB | decibel, enhet för ljudnivå (ljudtryck) |
| DLR | isolering av luftburet ljud, mäts i dB |
| EN 20140-3:1995 | Acoustics - Measurement of sound insulation in buildings and building elements. Part 3: Laboratory measurements of airborne sound insulation of building elements |
| SS-EN 1991-1-4:2005 | Eurokod 1: Laster på bärverk - Del 1-4: Allmänna laster - Vindlast |
| Eurokod | Eurokoder är gemensamma europeiska standarder med beräkningsregler för dimensionering av bärverk |
| Falsad panel | Panelbräder med falser längs kanterna |
| Målfuktkvotklass 16 | Målfuktkvotsklass enligt SS-EN 14298 kan användas vid leverans av virke |
| G4-0; G4-1 | Virkessorter enligt SS-EN 1611 Handelssortering av sågade trävaror i Europa |
| Holk | Betongfundament med urholkning för stolpen |
| I- H- U- profil | Stålstolpar med olika tvärsnittsprofiler |
| Im3 | Korrosivitetsklass från BSK 99, för jord |
| INSTA 141 (SS 23 27 40) | Trävaror - Sågat och hyvlat virke av barrträ - Fuktkvot |
| Karakteristiskt vindtryck | Karakteristisk vindlast som beräknas från referensvindhastighet, terrängfaktor och konstruktionens formfaktor |
| CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c | Hållfasthetsklasser för Limträ |
| Lastzon A; B; C; D | Zonindelning längs bullerskärm för bestämning av formfaktorn för beräkning av vindlast |
| Lockläktpanel | Panel med lockläkt som täcker skarven mellan bräderna |
| Lockpanel | Panel med dubbla, förskjutna bräder, där de yttre täcker över mellanrummet mellan de inre bräderna |
| NTR/A | Träskyddsklass för impregnering enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2011 |
| Publikation 1993:61 | Vägverkets Publikation 1993:61 Vägutrustning 94 |
| Pålar | Grundläggningselement som drivs eller grävs ned i marken |
| Referensvind-hastighet | Medelvindhastighet under 10 min på 10 m höjd i öppen terräng som överskrids 0,02 gånger per år |
| Royalmetoden | Impregnering med ett rötskyddande saltmedel, och därefter med en pigmenterad olja |
| Sigmastolpe | Stålstolpe med tvärsnittsprofil som Σ-tecken |
| Spontad panel | Panel med fogar mellan bräder av not och fjäder |
| SS 3192 | Oorganiska ytbeläggningar - Varmförzinkade gängade ståldetaljer |
| SS-EN 1611-1, 1611-1/A1 | Trävaror - Visuell handelssortering av sågat virke av barrträ - Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu, Douglas fir och lärk |
| SS-EN 1793-1 | Vägutrustning - Bullerskydd - Provningsmetod för bestämning av akustiska egenskaper - Del 1: Produktegenskaper för ljudabsorption |
| SS-EN 1793-2 | Vägutrustning - Bullerskydd - Provningsmetod för bestämning av akustiska egenskaper - Del 2: Produktegenskaper för dämpning av luftburet ljud |
| SS-EN 1793-3 | Vägutrustning - Bullerskydd - Provningsmetod för bestämning av akustiska egenskaper - Del 3: Enhetligt trafikbullerspektrum |
| SS-EN 1794-1 | Vägutrustning - Bullerskydd - Icke-akustiska egenskaper - Del 1: Mekaniska egenskaper och stabilitetskrav |
| SS-EN 1991-1-3 | Eurokod 1 - Laster på bärande konstruktioner - Del 1-3: Allmänna laster - Snölast |
| SS-EN ISO 1461 | Oorganiska ytbeläggningar - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder |
| Systempålar | System för pålar med utprovad dimensionering och nedslagningsteknik |
| Terrängtyp 0; I; II; III; IV | Terrängtyper för beräkning av vindlast enligt Eurokod 1 |
| Terrängtyp A; R; B | Terrängtyper för beräkning av vindlast enligt Vägverkets Publikation 1993:61 |
| Varmförzinkat stål | Stål som korrosionsskyddas med zinkbeläggning, som påförs genom doppning i zinksmälta |
Träbroar
| Asfaltbetong | Asfaltbetong består av bitumen och krossat stenmaterial, med olika blandningar beroende på önskade egenskaper |
| Asfaltbeläggning | Asfaltbeläggningar består ofta av flera lager av gjutasfalt eller asfaltbetong |
| BK1, BK2, BK3 | Bärighetsklasser, där BK1 motsvarar trafiklast EG 12/18/60 ton och BK 2 motsvarar EG 10/16/51,4 ton |
| BKR | Boverkets konstruktionsregler |
| Bro 2004 | Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och förbättring av broar |
| BV Bro | Banverkets ändringar och tillägg till Vägverkets Bro 2004, Standard BVS 583.10 |
| C30; C24; C18; C14 | Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke |
| G4-0; G4-1 | Virkessorter enligt SS-EN 1611 Handelssortering av sågade trävaror i Europa |
| Gjutasfalt | Gjutasfalt är en tät asfaltbeläggning med stor del bindemedel och finkornigt stenmaterial. Läggningstemperaturen är högre än asfaltbetongens. |
| Gummiremselager | Ett oarmerat gummilager där längden är minst 10 gånger bredden |
| Gång- och cykelbro | Bro dimensionerad för gående och cyklister, samt ofta ett renhållningsfordon och ibland utryckningsfordon |
| CE GL24h; CE GL28h; CE L40s; CE L40c | Hållfasthetsklasser för limträ |
| Lager | Broöverbyggnaden läggs upp på lager, där lagertyp väljs utifrån belastningar och rörelser, lager utförs som fasta eller rörliga lager |
| Navföljare | Längsgående balk som sitter cirka 0,45 m ovanför beläggning och ska skydda räckesståndare från påkörning |
| NTR/A | Träskyddsklass för impregnering enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2011 |
| Renhållningsfordon | Till exempel traktor för snöröjning på vintern |
| Slitplank | Plank som utgör slityta |
| Sprutförzinkat stål | Stål som korrosionsskyddas med zinkbeläggning, som påförs genom sprutning. |
| Spännstag | Stänger som håller ihop tvärspänd broplatta, ofta Dywidag-stänger |
| SS-EN 1611-1 /A1 | Trävaror - Visuell handelssortering av sågat virke av barrträ - Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu, Douglas fir och lärk |
| SS-EN 22063 | Metalliska och andra oorganiska ytbeläggningar – Termisk sprutning – Zink, aluminium och deras legeringar |
| SS-EN 351-1 | Träskydd – Träskyddsbehandlat massivt trä - Del 1: Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel |
| SS-EN ISO 10 684 | Fästelement – Varmförzinkning av fästelement |
| SS-EN ISO 1461 | Oorganiska ytbeläggningar - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder |
| Teknisk livslängd | Den tid under vilken ett byggnadsverk uppfyller avsedd funktion med "normalt underhåll" |
| Toppföljare | Längsgående balk som sitter på toppen av räcket och binder ihop räckesståndarna |
| Trafiklast | Trafikens påverkan på bron i vertikal och horisontell riktning, och som består av vertikal trafiklast, bromskraft, sidokraft och centrifugalkraft |
| Tvärspänd platta | Träplatta av plank eller limträbalkar som spänns ihop med spännstag |
| Varmförzinkat stål | Stål som korrosionsskyddas med zinkbeläggning, som påförs genom doppning i zinksmälta |
| Vertikal trafiklast | Last av fordon inklusive dynamiska effekter, som består av jämnt fördelad last och lastgrupper med axellaster, som ska motsvara storlek och utbredning för olika lastfall |
| Överbyggnad | Brodelar ovan lager |
| Övergångskonstruktion | Brodetalj mellan broplatta och landfäste |
Skivmaterial
| Barkdrag | Bark innesluten i ved, oftast inväxt i samband med en skada på stammen |
| EN 13017-1 | Standard som ger allmänna krav och krav för utseendesortering av enskikts och flerskikts massivträskivor tillverkade av barrträ |
| Euroclass B-s1,d0 | Ytskiktets europeiska brandklass baserad på provning enligt SBI (Single Burning Item) EN 13823. Tidigare svensk ytskiktsklass I |
| Euroclass D-s2,d0 | Ytskiktets europeiska brandklass baserad på provning enligt SBI (Single Burning Item) EN 13823. Tidigare svensk ytskiktsklass III |
| FSC | Forest Stewardship Council. Ett certifieringssystem där produkter certifierade enligt FSC-standarden ska komma från skogar som är brukade på ett ansvarsfullt sätt ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel |
| MDO plywood | Medium Density Overlay plywood. Plywood belagd med ett ytskikt av hartsbehandlad fiber |
| Naturplugg | Plugg tillverkad av en gren med hela årsringar i ytan |
| PEFC | Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. Ett certifieringssystem där produkter certifierade enligt PEFC-standarden ska komma från skogar som är brukade på ett ansvarsfullt sätt ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel |
| Pärlkvist | Liten vanligen mörkfärgad kvist < 7 mm. Oftast kvist som inte ingår i kvistvarv |
| SS-EN 13986:2004 | Standard som definierar träbaserade skivor för användning i byggnader |
| SS-EN 634-2 | Standard som innehåller specifika krav på skivor bundna med Portlandcement för användning i torrt, fuktigt och väderexponerat klimat |
| SS-EN 636-3 | Standard som anger krav gällande plywood för väderexponerad användning |
| Strimla | Långsträckt trästycke, tjocklek 3-10 mm och bredd ≥ 25 mm |
| Svartkvist | Kvist med röta eller död kvist med svart missfärgning |
| Tryckved | Ved som bildas hos barrträd på undersidan av grenar och lutande stammar |
| Ytskiktsklass I, II, III | Ytskiktets brandegenskaper enligt NTFire 004. Tidigare svensk ytskiktsklass |
Massivträ
| Böjstyvhet | Produkten av plattans elasticitetsmodul och tvärsnittets böjtröghetsmoment. Böjstyvheten är ett mått på plattans styvhet. |
| Egenfrekvens | Den frekvens ett elastiskt föremål börjar vibrera med om det utsätts för en fysisk kraft. |
| Elasticitetsmodul | En materialberoende parameter inom hållfasthetsläran som beskriver förhållandet mellan mekanisk spänning och töjning. |
| Flerskikts massivträskiva | Massivträskiva bestående av två yttre skikt med inbördes parallella fiberriktningar och minst ett inre skikt med fiberriktningen vinkelrätt mot dess yttre skikt. |
| Kassettbjälklag, massivträ | Bjälklag uppbyggd av KL-skiva förstärkt med underliggande balkar (liv) och flänsar |
| Korslimmad massivträskiva (KL-trä) | Allmänt förekommande beteckning för flerskikts massivträskiva uppbyggd av limmade skikt av bräder där vartannat skikt ligger med fiberriktningen vriden 90° (korslagt). |
| Linjelast | Långsträckt last |
| Luftljud | Med luftljud menas ljud som alstrats i luften från tal, musik, högtalarljud. |
| Massivträ, massivträsystem | Övergripande term för byggsystem med bärande vägg- och bjälklagsskivor av trä |
| Massivträskiva (KL-trä) | Massivträskiva av i skikt kantlimmade trästycken. För flerskiktsskivor är trästycken också limmade skikt mot skikt. Flerskiktsskivor där skikten ej är kantlimmade brukar även betecknas massivträskivor. |
| Plattbjälklag av massivträ | Planelement i form av spikade, dymlade eller tvärspända skivor |
| Samverkansbjälklag | Bjälklag där träskiva och betongpågjutning samverkar till en bärande konstruktion |
| Skivverkan | Skivornas medverkan för en byggnads stabilisering |
| Skjuvdeformation | Deformationer som uppstår på grund av skjuvspänningar |
| Skjuvspänning | Skjuvspänning definieras som en skjuvkraftsbelastning per ytenhet. |
| Spax | Allmänt vedertaget företagsnamn för en typ av träskruv |
| Stegljud | Med stegljud menas ljud som alstrats direkt mot bjälklag eller väggar genom till exempel gående människor. |
| Transversal last | Last vinkelrätt mot en skivas ytplan |
| Tre- och femskiktsskiva | Skiva sammansatt av tre eller fem lager brädskikt |
| Vindtät duk | Vindskydd, vanligtvis placerad i väggens yttre del och diffusionsöppen |
Ytbehandling
| AMA | Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 |
| Akrylat | Harts framställt genom polymerisation av ester eller salt av akrylsyra eller metakrylsyra eller en blandning av dessa syrors estrar. Kallas ibland polyakrylat |
| Akrylatfärg | Latexfärg med akrylatharts som huvudsakligt bindemedel. Förekommer endast som vattenburen färg |
| Alkyd | Harts som framställs genom polymerisation av två- eller flervärda karbonsyror med flervärda alkoholer. Oftast utförs kondensationen tillsammans med fettsyror eller glycerider av dessa. Arten av den modifierade tillsatsen kan anges genom förled, till exempel linoljealkyd |
| Alkydfärg | Färg med alkydharts som huvudsakligt bindemedel. Förekommer både som lösningsmedelsburen färg och vattenburen färg |
| Bindemedel | I färg eller lack ingående beståndsdel med uppgift att sammanhålla färg- eller lackskiktet och fästa det vid underlaget |
| Brytbaser | Färgmaterial som tillsammans med en eller flera brytfärger ger en kulört färg. OBS att brytbaser aldrig ska användas enskilt utan alltid kompletteras (brytas) med en brytfärg för att få en speciell kulör |
| Brytfärger | Tillsatser som tillsätts till brytbaser för att uppnå en viss kulör. Brytfärger är vanligtvis ytterst kulörstarka |
| Dispersion | Blandning som innehåller två faser, av vilken den ena, den dispersa, bildar partiklar eller vätskedroppar i den andra, sammanhängande fasen, den kontinuerliga fasen. Storleken på dessa dispersa partiklar är 0,1 – 1 µm. Olika slag av dispersioner är emulsioner, suspensioner och aerosoler |
| Emulsion | Se dispersion |
| Emulsionsfärg | Färg i vilken vatten och bindemedel bildar en stabil emulsion. Bindemedlet kan vara till exempel torkande olja, alkyd eller akrylat |
| Fet alkyd | Alkyd som har hög andel av olja i förhållande till andelen övriga beståndsdelar i alkydmolekylen |
| Filmtjocklek | Tjockleken av ett färgskikt. Färgers filmtjocklek anges vanligen i mikrometer, µm (1 µm = 0,001mm = 0,000001m) |
| Fuktkvot | Förhållandet mellan den i en viss materialmängd ingående mängden fukt och den fuktfria mängden (kvoten av vattnets vikt i virke och virkets vikt i torrt tillstånd). Fuktkvot anges i procent (%) |
| Fyllnadsmedel | Finfördelat fast ämne med ringa täckförmåga, ringa färgningsförmåga och ofta låg densitet. Tillsätts en färg för att i ett eller flera avseenden förbättra dess egenskaper och för utdrygning. Kallas även extender. Anm. Vissa fyllnadsmedel kan i vattenburna färger även tjänstgöra som pigment med god täckförmåga |
| Hybridfärg | Oftast beteckning på en färg bestående av två olika typer av bindemedel, till exempel alkydolje/linoljehybrid eller alkyd/akrylathybridfärg |
| Lacknafta | Blandning av petroliumkolväten, huvudsakligen alifatiska med varierande halt av aromatiska kolväten och naftenkolväten. Och med huvudsakligt kokpunktsintervall 150-200oC och flampunkt över 30oC. Det finns även aromatfri lacknafta, ofta kallad alifatnafta. Används vanligtvis som lösnings- och spädningsmedel i lackfärg |
| Latexfärg | Dispersionsfärg med latex som väsentligt bindemedel. Bindemedlet i latexfärg kan vara polyvinylacetat (PVA), polyakrylat eller polystyrenbutadien |
| Limfärg | Färg med limartat ämne som huvudsakligt bindemedel och vatten som lösnings- och spädningsmedel |
| Mager alkyd | Alkyd som har en förhållandevis låg andel av olja i förhållande till andelen övriga beståndsdelar i alkydmolekylen. (Bör ej användas som bindemedel i färger till målning av utvändigt trä) |
| NCS | Natural Colour System, det naturliga färgsystemet har utvecklats i Sverige och är numera svensk standard. Färgbeteckning enligt NCS består av siffer- och bokstavskombinationer som specificerar nyans och kulörton, till exempel 2030-Y90R |
| NTR/M; NTR/A; NTR/AB; NTR/B | Träskyddsklasser för impregnerat virke enligt SS-EN 351-1 och NTR-dokument nr 1:2011 |
| Oljefärg | Färg där bindemedlet huvudsakligen består av rå och/eller kokt linolja eller annan torkande olja. Kan även innehålla större eller mindre mängd standolja |
| Polyakrylat | Se Akrylat |
| Primer | Bör heta grundfärg. Det engelska ordet primer används stundom i svensk text |
| Sampolymer | Harts som framställts genom polymerisation av två eller flera ursprungliga byggstenar, till exempel styren och akrylat, polyuretan och akrylat eller styren och butadien |
| Slamfärg | Limfärg i vilken bindemedlet till väsentlig del består av stärkelseklister |
| SS-EN 927-1:1997 | Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 1: Klassificering och urval |
| SS-EN 927-2:2006 | Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 2: Kravspecifikationer |
| SS-EN 927-3:2007 | Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 3: Testprocedur för naturlig åldring |
| SS-EN 927-5:2007 | Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 5: Bestämning av vattenpermeabilitet |
| Standolja | Torkande olja eller en blandning av torkande oljor som genom värmebehandling erhållit högre viskositet |
| Sträckförmåga | Förmåga hos färg att vid normal påföring ge ett sammanhängande skikt. Anges vanligen i det maximala antalet m2 på vilket man förmår sprida ut en liter av färgen |
| Tixotrop | En färg som är tixotrop har en geléartad konsistens. Konsistensen blir lättflytande vid utstrykning och färgen är droppfri |
| Torrhalt | Viktförhållande mellan den i viss materialmängd ingående, icke flyktiga delen, och hela materialmängden. Anges i procent (%) |
| Träolja | 1/ Benämning för en kommersiell produkt torkande olja erhållen ur frukten från tungträdet 2/ Kinesisk träolja. Torkande vegetabilisk olja |
| Viskositet | Ett mått på en färgs flytbarhet. Det existerar en mängd olika mått på viskositet. Till exempel: cP (centi Poise), Pa s (Pascal sekund) |
| VOC | Volatile Organic Compounds, det vill säga flyktiga organiska substanser. Betecknar mängden flyktiga ämnen i till exempel färger. Oftast liktydigt med mängden lösningsmedel i färgen |
