Några av pilotprojekten för flerbostadshus i Sverige använde platsbyggnadstekniken med denna förebild. Stommen byggs här våningsvis där varje bjälklag också utgör produktionsyta för våningens väggsektioner.
I en variant använder man förtillverkade öppna väggelement (enbart reglar och utvändig skivbeklädnad) och eventuellt förtillverkade öppna bjälklag (enbart bjälkar och undergolvsskiva). Denna variant är i princip identisk med renodlad platsbyggnad ur alla viktiga aspekter och redovisas därför också här.
Även en kombination av öppna förtillverkade väggelement och delvis slutna bjälklagselement – isolerade men utan undertak – har använts.
Projekteringsaspekter
Spännvidder samt bjälklags- och väggtjocklekar
Det finns beprövade bjälklagslösningar för platsbyggnad som kan klara fria spännvidder på cirka 6 m med goda svikt- och ljudisoleringsegenskaper. Stegljudsisolering för själva bjälklagskonstruktionen som uppfyller ljudklass B kan uppnås genom cirka 350 mm höga bjälkar av fackverk, fanerträ (LVL) eller I-balk i kombination med fjädrande inhängt undertak och undergolv av spånskiva eller liknande med en pågjutning om 25-30 mm (exempelvis gipsbruk) eller motsvarande tjocklek med golvgipsskivor. Total bjälklagstjocklek för denna typ av bjälklag blir cirka 450 mm. Denna tjocklek kan minskas till cirka 400 mm (300 mm bjälkar) för ljudklass C.
Bild 1. Bjälklag med fackverksbalkar. Observera att hålrummet mellan bjälkarna normalt fylls med lösullsisolering.
Bild 2. Bjälklag för ljudklass C enligt Gyproc Handbok.
Öppna väggelement (platsbyggda eller förtillverkade) kan också kombineras med prefabricerade bjälklagsprodukter som exempelvis Martinsons kassettbjälklag. Martinsons kassettbjälklag finns i olika utföranden (konstruktionshöjd) för olika spännvidder. Det kan klara fria spännvidder upp till 12 m men har då en total bjälklagstjocklek om drygt 700 mm (konstruktionshöjd 650 mm plus undertak). Vid spännvidder upp till cirka 6 m blir den totala bjälklagstjockleken cirka 500 mm.
Bild 3. Kassettbjälklag från Martinsons för spännvidder upp till 6,5 m.
Följande ungefärliga tjocklekar för de olika byggnadsdelarna i flerbostadshus med platsbyggd lättbyggnadsstomme kan antas vid projekteringens inledning:
Byggnadsdel | Ungefärlig tjocklek i mm |
Yttervägg med träpanel eller puts |
300 |
Yttervägg med skalmur av tegel | 400 |
Icke bärande vägg | 100 |
Bärande ej lägenhetsskiljande vägg | 200 |
Lägenhetsskiljande vägg, icke bärande | 250-300 |
Lägenhetsskiljande vägg, bärande | 350 |
Lägenhetsskiljande bjälklag (< cirka 6 m spännvidd) | 350-450 |
Lägenhetsskiljande bjälklag (6-12 m spännvidd) | 500-700 |
Tabell 1. Ungefärliga tjocklekar för byggnadsdelar i flerbostadshus med platsbyggd lättbyggnadsstomme.
Produktionsaspekter
Lättbyggnadsteknik med platsbygge eller prefabricerade öppna element innebär enkel montering, enkla lyftanordningar och enkla infästningar. Metoden används främst vid små projekt och vid större när utformningen är mycket varierad.
Vid platsbyggeri används i allmänhet färdigkapade reglar som kan levereras direkt till inbyggnadsplatsen. Montaget sker våningsvis med bärande regelväggar, vanligen med påsatt utvändigt skivmaterial som reses med handkraft. Bjälkar/balkar och undergolv monteras på väggarnas hammarband varefter nästa vånings väggar tillverkas liggande på bjälklaget. Detta är den vanligaste produktionsmetoden i USA och kallas "platform framing", där "platform" syftar på respektive bjälklag som arbetsplattform för nästa våning.
Om öppna väggelement tillverkas i fabrik transporteras de i ställ eller inplastade i paket till byggplatsen och lyfts i enkla stroppar som appliceras i fabrik. Bjälklagen kan antingen levereras som färdiga element med undergolv eller platsbyggas.
Bild 4. Prefabricerade oisolerade väggelement med utvändig vindskiva.
Foto: Hans-Eric Johansson.
Fuktsäkring
Lättbyggnadsteknik med platsbyggnad eller med öppna element är en byggmetod som traditionellt använts i stor omfattning och gett goda resultat ur fuktsynpunkt då stommen fått torka ut innan den isolerats och byggts in. Uttorkningen kan i allmänhet göras med avfuktare på våningsplanen efter hand som montaget fortskrider uppåt. Man ska vara medveten om de risker för mögelpåväxt som kan föreligga om virket utsätts för höga fuktnivåer och inte hinner torka ut. Om mögelpåväxt kan konstateras måste virket saneras alternativt bytas ut.