Till det invändiga underhållet hör underhåll av träpaneler på väggar och tak, dörrar, golv och lister. Trä används även i våtrum, till exempel som vägg- eller takbeklädnad eller genom väggplastmatta på träregelstomme.
Väggar, golv och tak invändigt
Träpanel som invändig beklädnad förekommer i många typer av lokaler. De förses normalt med någon form av ytbehandling.
Träpaneler och beklädnadsskivor
I samband med underhåll kan missfärgade, deformerade eller på annat sätt skadade panelbräder bytas. Orsaken till skadan bör utredas och åtgärder vidtas så att den inte upprepas. En vanlig orsak är att ventilationen/luftningen är bristfällig.
En trävägg har vanligen en beklädnad av något skivmaterial. Träbaserade skivmaterial förekommer som både utvändig och invändig beklädnad. När det gäller träbaserade skivor på invändiga väggar är det vanligt att man målar, tapetserar eller sätter väggplast på dem. Känsliga detaljer är fogar, hörn och infästningar. Rörelser i bakomliggande trästomme och i skivorna kan orsaka sprickor i färgskikt och tapeter.
Beklädnader i våtutrymmen
En beklädnad som utsätts för vattenspolning och vattenspill ska förses med vattentätt skikt för att väggen och angränsande utrymme ska skyddas mot påverkan av fukt. I samband med en underhållsbesiktning bör man vara uppmärksam på vissa svaga punkter, till exempel på nederkanten av panelen i våtrum eller dylikt. Angrepp av missfärgande svamp är vanliga.
Väggplastmatta på träregelstomme bör i ett våtrum ha ett fukt- och slagtåligt underlag. Beklädnad av träpanel eller träbaserat skivmaterial, till exempel plywood, förekommer i våtutrymmen. Ett vattentätt skikt bör då finnas bakom panelen. Målning på glasfiberväv som vattentätt skikt på väggar fordrar mycket noggrann och regelbunden översyn och bör inte kombineras med bakomliggande gipsskiva.
Känsliga punkter i våtrumsbeklädnader är genomföringar och anslutningar vid golv, fönster och dörr. Även infästningar är ömtåliga för fukt.
Innerdörrar
Innerdörrar utsätts inte för påverkan från utomhusklimatet men mekanisk påverkan av olika slag kan vara omfattande. Enklare innerdörrar är känsliga för hårda slag och stötar. Dörrar som är ljud- eller brandklassade har en bättre stabilitet mot deformationer och slag.
Underhållet av träinnerdörrar omfattar i första hand ytbehandlingen men även gångjärn, trycken, lås och slutbleck måste regelbundet ses över. Spegeldörrar som är tillverkade på traditionellt sätt med en ram av massivträ kan, om de är skeva, riktas av ett snickeri. Dörrar som kärvar vid öppning och stängning kan ha blivit något nedhängda. I en del fall räcker det att sätta på förhöjningsbrickor på gångjärnen. I svårare fall måste dörrbladet hyvlas av.
Innertakspanel
Ytbehandlingen hos invändig takbeklädnad har normalt lång hållbarhet. Efter några år förändras dock kulören och ytbehandlingen kan behöva förnyas. I samband med det kan man passa på att byta ut panelbräder som deformerats, fått grova sprickor eller angripits av röta.
Innerpanel av trä som utsätts för vattenspolning eller vattenstänk ska ha någon vattenavvisande ytbehandling men bör också regelbundet kontrolleras. Om fuktbelastningen blir för hög kan träet angripas av missfärgande svamp. Det kan till exempel bli fallet om ventilationen är bristfällig. Rengöring med till exempel natriumhypokloritlösning eller ammoniakvatten kan vara nödvändig.
OBS! Farligt att inandas, undvik hudkontakt, skydda ögon!
Träbaserade innertaksskivor
Underhållsmålning av träbaserade innertaksskivor sker i samband med det invändiga målningsunderhållet.
Om man upptäcker fuktfläckar i innertaket eller märken från rostiga spikhuvuden bör man undersöka orsaken. Förutom bristfällig ventilation kan det vara fråga om läckage från yttertaket eller från ett våtrum i våningsplanet ovanför.
Brädgolv
Brädgolv av furu, gran eller lövträ ytbehandlas vanligen med lack eller specialolja och sköts genom dammsugning och våttorkning. Antalet slipningar som är möjliga under ett trägolvs livstid beror på tjockleken och hur djupt man slipar. Spontade golvbräder som är 27 mm tjocka kan normalt slipas om flera gånger, om varje slipning är cirka 1,5 mm djup. Vilket slipdjup som behövs varierar beroende på golvets typ, hårdhet och omfattning av slitage. Gran och furu håller inte för lika många omslipningar som ett ekgolv av samma tjocklek och fordrar dessutom tätare underhåll. I bostäder och andra lokaler med relativt lågt slitage kan man kalkylera med omslipning och omlackering efter 15-20 år för brädgolv av massiv furu eller gran.
Lister
Det finns två kvalitetsklasser för lister av massivträ enligt svensk standard (SS 23 28 11) - klass A och klass B. Lister i klass A är avsedda för genomsynlig behandling (olja, klarlack eller lasyr), medan lister klass B är avsedda för täckande behandling (målning). Underhållsmålning utförs i regel med samma intervall som övrig invändig underhållsmålning. I våtutrymmen blir nederdelarna av ett dörrfoder särskilt utsatta. Där behövs regelbunden översyn.
Ibland förekommer att spikade sockellister lossnar från väggen. Det kan bero på att väggen inte är helt rak eller att listen från början varit något krokig. Spänningar i infästningarna kan utlösas genom att listen lossnar. I sådana fall bör listen skruvas fast i stället för att spikas.
