Vilken ytbehandling man väljer påverkar beständigheten och därigenom hur ofta man måste underhålla konstruktionen.
Här beskrivs olika färgtyper och deras egenskaper, hur trä kan skyddas med olika träskyddsmedel samt vilka underhållsintervall som är lämpliga. I avsnitten om hur ytbehandling ska utföras ges konkreta råd både när det gäller nymålning och ommålning.
Övrigt underhåll behandlas i Drift och underhåll.
Praktisk kulörsättning av trähus
Det finns en rad olika aspekter att ta hänsyn till när det gäller att välja vilken kulör man ska ha på ett trähus. Här behandlas några frågor man bör ta ställning till inför valet av färg och kulör.
Omgivningen
Hur ser omgivningens kulör ut i fråga om ljushet, styrka, struktur, glans etcetera? Vilka färger dominerar? I vilket sammanhang befinner sig huset? Står det ensamt för sig, är det en del av en mindre grupp friliggande hus, en länk i en kedja eller en del av en gatufasad? Från vilka håll kommer husets kulör att betyda mest? Hur ser husets bakgrund ut? Hur ser det ut framför huset?
Huset
Uppfattar man huset som stående eller vilande, uppdelat eller sammanhållet? Finns där stora synliga takytor eller tak som inte uppfattas?
Vilken struktur har väggen – slät, grov, profilerad etcetera?
Vilka material förutom trä är synliga? Är kulörerna hos dessa materialens egna eller har de angivna standardkulörer?
Ljuset
Med väderlekens och årets växlingar kan himlen skifta från blått till grått, träd kan vara med och utan löv och ljuset kan vara både diffust och riktat. Den kulör man ser uppkommer av reflekterat ljus. En fasad kan följaktligen komma att påverka omgivningens kulörer. En ljus yta reflekterar mera ljus än en mörk yta.
Skuggor påverkar upplevelsen av färg. Vid släpljus gör skuggan från listerna i en stående panel i ett gatuperspektiv därför att väggen uppfattas mörkare i ena riktningen och ljusare i den andra. Vardera effekten förstärks ju mer från den sida väggen ses.
Ljust eller mörkt
En mörk fasad står som regel fram i förhållande till omgivande ljusa hus, och effekten förstärks om den ljusa färgen är kall och den mörka är varm. Men en mörk port kan bli som ett hål i en ljusare fasad.
Ett ljust hus kan "slå hål" i en gata med övervägande mörka hus genom att den ljusa fasaden kommer att föras ihop med en ljus himmel.
Utsprång och profiler syns bättre om de kulörsätts i vitt, eller i en ljus kulör. Hus med få detaljer kan gärna kulörsättas i mörka, mättade kulörer.
Brokigt eller enhetligt
En bebyggelse i samma material och med besläktade formelement tål lättare en kulörsättning i varierande kulörer än en bebyggelse med varierande material och form.
Ett hus som ska ligga i ett område med falurött bör målas med Falu Rödfärg, ett hus i ett område med vita hus bör målas vitt och så vidare för att bibehålla ett sammanhang i den byggda miljön.
I ett område med hus målade i olika jordkulörer bör man hålla sig till dessa jordkulörer.
Delar av en fasad som inte ska uppmärksammas kan målas med omgivningens kulör och ljushet – exempelvis stora garageportar.
Intensiva eller dämpade kulörer
En monoton miljö kännetecknas av få och oföränderliga sinnesintryck. I en levande miljö däremot förändras skuggor, dagrar och visuella skillnader. Skillnaden kan liknas vid upplevelsen av ett kalt, artificiellt upplyst rum eller en solbelyst glänta i skogen.
Intensiva skarpa kulörer på stora ytor dominerar synintrycken på en plats, liksom höga toner av hög ljudnivå överröstar svaga ljud.
Ögat har dessutom en tröghet som gör att intensiva färgintryck lever kvar en tid efter det att blicken släppt föremålet.
