Sprickbildning
Det kan uppstå tre olika typer av spänningar i ett färgskikt: dragspänningar, temperaturspänningar och fuktspänningar.
- Dragspänningar som uppstår då färgen torkar.
- Temperaturspänningar som vid nedkylning av färgskiktet i förhållande till träunderlaget ger dragspänningar och vid uppvärmning tryckspänningar.
- Fuktspänningar som vid uttorkning av träunderlaget i förhållande till färgskiktet ger tryckspänningar och vid uppfuktning dragspänningar.
Den verkliga spänningen i färgskiktet blir summan av dessa tre typer. Höga spänningar utlöser krackelering.
Bild 1. Ett färgskikt utsätts för olika spänningar, som orsakar sprickor och avflagning. Spänningar uppstår redan under torkningsprocessen och under påverkan av fukt och temperaturväxlingar.
Bild 2. Sprickbildning på målad träpanel. Foto: A. Karlsson.
Blåsbildning
Blåsor i utvändiga färgskikt kan ha olika orsaker. Blåsor kan uppkomma på grund av innestängd fukt eller starkt solsken och i vissa fall på grund av en tidigare utförd linoljebaserad grundbehandling.
Man brukar indela blåsor i tre olika typer: linoljeblåsor, solvärmeblåsor och fuktblåsor:
- Linoljeblåsor uppstår när en tidigare målad linoljefärg blivit övermålad. Vid stark solvärme och hög fuktighet bryts linoljan ned. Nedbrytningsprodukter ansamlas i gränsytan mellan den gamla och nya färgen och ger där upphov till blåsor.
- Solvärmeblåsor orsakas av att ytterskiktet i en nymålad färg torkar för fort och bildar en hinna innan lösningsmedlet har avgått. Blåsorna är tunna och klibbiga på undersidan.
- Fuktblåsor bildas av fukt i träunderlaget. Blåsorna kan rycka loss en del träfibrer på undersidan. De uppstår om man målar på för fuktigt trä eller om uppfuktning sker bakom ett färgskikt. En blåsa orsakad av fuktighet känns igen på att fibrer från träet sitter fast på baksidan av färgblåsan.
En blåsa som uppkommit vid målning i stark solvärme känns igen på att den är tunn och mjuk.
Blåsor kan uppkomma i färgskikt som från början grundbehandlats med linolja eller oljefärg som saknar aktiva pigment, till exempel zinkvitt. Oljeblåsor kan uppkomma först efter flera ommålningar. Ju tjockare och tätare färgskikt, desto större risk för blåsbildning.
Bild 3. Fuktblåsor på målad träpanel. Foto: J. Ekstedt.
Flagning
Färg kan flaga på olika sätt:
- toppfärgen flagnar
- hela färgsystemet flagnar av från underlaget.
Flagnande färg innebär att hela eller delar av färgsystemet lossat och att färgskiktet lokalt förlorat sin skyddande förmåga.
Bild 4. Flagning på målad träpanel. Foto: A. Karlsson.
Kritning
Kritning innebär en gradvis nedbrytning av färgskiktet på grund av atmosfärisk påverkan och sur nederbörd. Detta kan ge kulörförändring. De lösa partiklarna på ytan måste tas bort eller bindas vid ommålning för att god vidhäftning ska uppnås.
